Idag går jag in i vecka 37 och räknas officiellt som fullgången! Det ska jag fira med ett biobesök.
 
Det är lustigt hur jag nu blir så sjukt sugen på att passa på att göra allt det där som jag vet blir svårt att få till de närmsta åren. Till helgen ska vi på spa, jag har sagt till Michael att vi måste passa på att äta ute nu så mycket vi kan och nu bio. Jag som inte ens är en film-person vill helt plötsligt se allt som går.
 
Ikväll blir det dock "Känn ingen sorg" och jag hoppas så att den ska vara bra. Det hade varit så härligt att slippa bli besviken på just den filmen.
 
På torsdag kommer äntligen Michael hem och då ska vi sätta igång och grotta ner oss i alla bebisförberedelser; köpa skötbord, packa bb-väska, andningsöva, diskutera namn och drömma.
 
Förresten gick det visst att beställa ny klädsel till vår ärvda Brio-vagn. Jag hade först från Barnens hus fått veta att det inte gick och tog därför tag i alternativ (måla om), men efter ett samtal till Babyproffsen igår så har jag nu beställt en helt ny klädsel. Så det kanske bara blir prylkorgen under vagnen som jag behöver måla. Skönt! Jag hade en känsla av att expediten på Barnens hus inte var helt hundra på sitt svar och min magkänslan var rätt.
 
Namn förresten, är det någon som kan tipsa om bra pojknamn? Michael är säkrare än jag, jag letar fortfarande.
 
 
Jag vet, jag är osminkad och har osmickrande klädsel, men detta är den nakna sanningen....
Idag hämtade jag ut den gratis "baby to be"-boxen, som man kan få från apoteksgruppen. Förutom en massa rabattkuponger så innehöll den detta:
 
 
Inte så illa ändå. 3 föräldratidningar (2! st PAPPA), en liten handbok, tre nappar, två miniförpackningar badolja, en pysventil och en miniförpackning olja till gravidmagen. Jag har ju tidigare hämtat ut "babyboxen" på Barnens hus, så nu har jag mjölkat gratismarknaden ordentligt.
Jag har även hämtat ut en gratis, randig body av Kappahls märke Newbie, som man får om man skaffar kundkort där.
 
 
Jag kunde ju inte motstå att köpa den gulliga kaninoverallen, så den fick också följa med bodyn hem. Man kan ju inte bara gå runt på gratisgrejer...
 
Jag är dock väldigt glad eftersom jag i vanliga fall är så sjukt dålig på att använda kuponger, erbjudanden och rabatter. På reor lyckas jag alltid fastna för de få plagg som inte ingår i rean.
 
Michael måste bli stolt över mig nu, för han är rabattkupongernas mästare. Han ser det som en sport att maxa rabatter. Han sorterar dem, lägger i plastfickor i bilen för att ha dem tillgängliga. Jag knölar, i bästa fall, ner dem i min handväska och sedan går jag runt med dem tills nästa väskstädning, då det nästan alltid gått ut.
Tur att vi har balans i vårt förhållande, en Spara och en Slösa.
 
 
Nu flyr jag värmen och åker till Kungsmässan. Har ingen uttänkt shoppingplan men tänkte bunkra smink, torrschampo och andra bra att ha saker inför första tiden. En syskonpresent till Elsalie ska jag också fixa.
...sitter på min kropp. Jag har alltid hävdat att jag har en ovanligt djup navel och att man aldrig kommer kunna komma till botten på den hur man än försöker. När jag är gravid så kan man få ett smakprov på hur djup den är.
 
 
Jag hoppas att ni har bra upplösning så att ni kan se det mörkare området kring naveln på den här bilden. Den ytan är alltså normalt inuti min navel. Och ännu finns det mycket djup att ta av. Cirka 1-2 cm ovanför det mörkare partiet kan ni kanske urskilja ett litet ärr i form av ett vågrätt sträck? Det är minnet av en gammal piercing som då var placerad i navelmynningen. Dvs, cirka 3 cm hud från mitt inre har nu kommit upp i ljuset och fortfarande  är det väldigt långt tills att den skulle ploppa ut.
 
Undrar vad som finns på botten? En skatt? Eller kanske portalen till en ny värld. Högst troligt är dock att det kan finnas en del ludd. Vem vet, ingen har ju någonsin varit där. Tänk att outforskade platser kan finnas så nära till hands.
Oj, oj, oj vad det vädret tar kål på mig. Min kropp lägger av när kvicksilvret visar mer än 23 grader. Att sedan hitta på roliga saker med en 3,5-åring är en utmaning. Jag läser med stigande bitterhet på alla mina gravid-appar att nu skall jag vila så mycket som möjligt, gärna ta en tupplur mitt på dagen eftersom man sover så dåligt på natten med värkande rygg och undanträngd urinblåsa. Ja, tjena, en tupplur är en utopi när man är ensam med Elsalie!
 
imorgon kommer dock Elsies pappa och hämtar henne för två pappa-veckor. Jag har väldigt mixade känslor. Jag är helt slut och behöver vila, så jag blev till och med besviken när han ändrade tiden från morgonen till lunch Istället. Å andra sidan blir jag så sorgsen av att inte få vara med henne på två hela veckor. Det är svårt att ta in, alltid lika jobbigt. Man vänjer sig aldrig men man lär ju sig att leva med det. 
 
ok, jag ska sluta klaga, men kom ihåg att det är jävligt synd om mig...
 
Igår var jag hos barnmorskan och kollade läget med Gorm. Allt var bra och huvudet ligger i rätt position nere i bäckenet. Så nu får vi väl hoppas att hen håller sig där...och inte väntar allt för länge innan det är dags att kika ut.
Nu börjar den sträva neråt.
 
 
Och fotar man underifrån ser man att den hänger över shortslinningen så där "ölmage på övergödd, medelålders man"-sätt. Charmigt som tusan!
Dagens mage är turkos
Förresten så var det två underbart, härligai bebisar med igår på bokcirkelträffen och jag blev så lugn och glad när jag kände det berömda suget. Att jag verkligen längtade efter att mitt lilla pyre skall komma ut. Jag har ju fokuserat på hur tufft det är första tiden med ett barn. Jag har ju inte riktigt tyckt att jag är en "bebismamma" och har egentligen inte känt något sug efter en bebis sedan Elsalie, förrän jag i höstas helt plötsligt bara slog om och kände: Nu! Nu vill jag!
 
Sedan har jag ju varit inne i graviditeten och inte tänkt så mycket på det. Men nu när jag såg dessa två kändes det så otroligt bra! Även om jag inte ville hålla dem, för jag klarar inte av någon mer kroppsvärme just nu än min egen. Jag är så varm av mig själv nu för tiden att det blir ett problem. Händer och fötter svettas och sväller okontrollerat. Att hålla en bebis är ju dessutom i sig lika svettigt som ett spinningpass i en bastu. Voj voj, sommaren har inte ens dragit igång på riktigt och jag gnäller redan....
Det är verkligen en myt att man inte blir ens sugen på alkohol när man är gravid. Ok, under det första illamåendet är man väl inte så sugen på sponken precis, men sedan. Den här sommaren kommer att bli lång och plågsam.
 
Jag är så sugen på rosevin, bubbel, Corona och somriga drinkar. Alla dessa drycker som hör ihop med varmare väder, middagar på balkonger/altaner, picknickar...ååååååh. Så plågsamt! Under vintern är det inte lika jobbigt, bara några mustiga rödviner eller pärlande mousserande kan rubba mig lite. Men nu, nu är bästa perioden att njuta av goda drycker.
 
Mest av allt längtar jag efter drinken Blaze som finns på Bitter. Tänk en sur citronbas men bakgrundstoner av smörkola. Lite skummad och toppad med muskot och riven choklad. Aaahh! 
 
 
Det sämsta med att vara gravid:
1. Saknaden efter vin, så här inför sommaren och efter en resa till Frankrike så känns det faktiskt outhärdligt. Detta hänger ihop med nästa punkt…
 
2. Det stående uppdraget som fyllechaffis åt andra
 
3. Saknaden efter blodiga biffar, charkuterier och carpaccio. Tur att jag inte är en dessertostmänniska!
 
 
4. Hyn! Nä, jag välsignas INTE med en rosig, välmående graviditetshy. Jag får finnar, pigmentsfläckar och en glåmighet som bara en mor kan älska
 
5. Smärta i fogarna, tyvärr mer kännbart den här gången och detta gör mig orörlig (se punkt 6)
 
6. Viktuppgång. Ok, jag ÄLSKAR choklad, tränar inte och unnar mig…jag kommer att ha en lång väg tillbaka, låååång.
 
7. Brösten växer, bH:ar är svindyrt! Mitt startläge är i paritet med Dolly Parton och jag som har ett helvete med att försöka klä mig anständigt, måste nu googla segelmakare för att överleva tredje trimestern. Inför amning är det bara att kapitulera och tvingas inse att det kommer att bli naket som gäller hösten 2013. Lika bra att lära mig att nonchalant gå runt på alla fyra så man på långt håll i alla fall kan komma undan med att se ut som en ovanlig, hudfärgat ko. Jobb på cirkus nästa?
 
8. Vätskefyllda ben, fötter och fingrar. Beach 2013 kommer att bli mycket intressant, som ett mänskligt experiment tänker jag mig. Något vi kommer att skratta åt 2025 (om jag fått distans till det då).
 
9. Magen och dess usla, långsamma tarmfunktion. Enough said!
 
Det bästa med att vara gravid:
1. Man kommer att få en ljuvlig lite bebis
 
2. Man får en drottningstatus hemma (tänk er fet bidrottning som bara käkar honung och bestämmer saker, alternativt hugger huvudet av dem som motsätter sig/försöker para sig)
 
3. ..?
 
Men kom igen, ska det vara så här snedvridet?? Om jag gräver riktigt långt ner så kan jag hitta några bubblare som dock inte kvalificerar in på min lista som ni förstår.
 
Bubblare, som kunde ha platsat:
 
1. Håret blir tjockare och får bättre kvalitet (jag kommer ändå att tappa det under amningen)
 
2. Man BORDE få fotmassage varje kväll (Michael, jag skriver BORDE!!)
 
3. Folk reser sig upp i kollektivtrafiken och lämnar plats (Jag kör bil till jobbet)

Vecka 22 och jag säger hejdå till mina fötter. Vi ses igen i augusti hoppas jag!

Observera chokladfläcken, den kan ju vara en ledtråd till varför jag expanderar i rekordfart....

 
Här är en bild på vår nya grill. Den funkade fint och kommer nog bli väl använd denna sommaren.
 
Förresten var det fler än vi som hade party igår. När vi skulle gå och lägga oss var det en partyprisse i magen som inte riktigt ville acceptera att kvällen var slut. Räkan var väldigt aktiv och Michael kunde är första gången känna rörelser utanpå magen. Stort!
 

-Åh, har du varit ute solen i helgen? Frågade en kollega glatt idag.
-Nej, inte så mycket...
-Joho, jag ser ju att du har fått så mycket fräknar!

Jag sprang glatt in på toaletten för att kika. Jag älskar fräknar, men var dock förvånad eftersom jag inte direkt lapat sol den här helgen.
Jag blev väldigt trött när jag möttes av det här härliga, frodiga gänget. hormonfinnar i grupp! Vad hände med lystern som man skall få som gravid? Jag är djupt besviken.

Nu undrar jag bara hur jag ska tackla kollegan? Krypa till korset och erkänna att det var finnar - inte så lockande. Sminka upp dem i lite ljusbrunt till imorgon och låtsas fram till att jag verkligen får fräknar - tål att tänkas på. När kommer våren egentligen?