Idag hamnade jag och Elsalie i en lite väl spännande situation när Penny, glad i hågen, fick tag på den fullt sprutande vattenslangen.
Hon var otroligt skicklig i slangförandet och vi stod lamslagna länge. Vi var ju tvungna att ta oss förbi henne för att stänga av vattnet.. Penny, den lilla sadisten skrattade och mindfuckade oss hela tiden. Vi fick tillslut offra oss och blev helt nersprutade så klart.
Storasysters hatt hade hon dessutom snott i ren och skär mobbarstil!
Äntligen är Elsalie hemma igen! Bara för en natt men ändå, oj vad vi har längtat. Penny drömmer om henne, vaknar och skriker efter Ia på nätterna och jag saknar hennes härliga sällskap.
 
På förskolan har Penny suttit som en igel vid hennes sida idag. Hemma har de både hoppat studsmatta, dansat, slagits om ipaden och myst i soffan. Allt Elsalie gör vill Penny också göra. När Elsalie använde en filt som mantel när de framförde Frost-sången, grät Penny tills jag hittade en filt att knyta runt hennes axlar också.
Det blir kämpigt imorgon när Elsalie ska tillbaka till sin pappa ytterligare en vecka. Farmor får ta första smällen när även jag drar till Asperö på bokcirkel.
Idag tog jag chansen till att springa långt. Jag hade barnvakt och tänkte ta min vanliga runda på runt milen, men fick frågan att haka på Åsa på en långrunda och jag släpade mig ur min comfort zone och gjorde det! Jag menar, maraton-Åsa!
 
Vi åkte till Skatås och körde den härliga 8:an två gånger samt lite spring innan och efter. Och det gick bra! Ok, det var i lugnt prattakt men ändå, jag sprang 21,3km!! 
 
Så mentalt skönt inför Göteborgs-varvet! Och det där med prattakt...Åsa tog tre telefonsamtal under tiden där hon helt avslappnat pratade utan att flåsa och pratade på om allt möjligt med mig, medan jag svarade så kort jag kunde på hennes frågor för att ta mig runt. I slutet krigade jag mig fram.
 
Men vad mycket roligare det är att springa långpass när man är två. Vi hann ju faktiskt prata av oss om flera ämnen. Man får en extra motor! Tack Åsa för den fina helgen tillsammans.
 
 
 
 
Jag älskar att tillhöra den här kreativa och estetiska familjen! Jag har ju alltid önskat mig ett romantiskt utekök och nu har vi ju det!
 
Vem behöver egentligen Ernst Kirschteiger när man har Elsalie. Ta en titt på den här fantastiska DIY-smyckningen av badkarskandelabern. Så fint att man vill gråta.
Jag känner er avundsjuka nu, förstår att det sticker i ögonen.
Nu var det länge sedan jag delade med mig av Pennys lite speciella frisyr. Hon är ju liksom sovhårets ansikte utåt och hon gör sitt smeknamn Penntrollet rättvisa.
 
Dagens stilstudie.
 
 
Är det någon som minns den här klassikern?
Hon är för evigt dömd till ett liv med mycket balsam och tofsar.
Vad jag är tacksam för mina kompisar!
Efter att ha bekymrat mig för studsmattans iordningsställande här på bloggen anmälde sig Åsa frivilligt och kom idag glad i hågen för att hjälpa mig. Vilken ängel!
 
Jag hade ju så klart inte förberett någonting då jag trodde att hon skämtade och var mest så glad för sällskap. Men hon menade allvar och hade arbetshandskarna redo!
 
Vi fick slita ganska bra med projektet. Delarna låg utspridda i olika föråd, bakom alla ikeakartonger med omonterade tvättstugemöbler och under både barnvagn, resväskor och en tung 50-talssymaskin. Men tack vare styrka, långa armar, en pall och ett ogräsverktyg som "fiskespö", så lyckades vi. Att sedan vår handkraft räckte till att spänna upp mattan känns härligt stärkande!
 
 
Så nu står den där. Jag och Penny har redan testat tilla jag blev lätt åksjuk.
 
Tack snälla Åsa! Nu blir maj månad lättare för mig. En stor guldstjärna till dig och dina muskler!
Fredagslöpträning på jobbet är ju perfekt för mig som har så svårt att få till det hemma, men ändå lite jobbigt att högröd stretcha utanför matsalen runt lunchtid. Tur att vi är ett helt gäng som kör. Idag var det backintervaller i kort backe på schemat och det var tufft för mig som tränat sporadiskt senaste tiden.
alltså, de här permanenta mörka ringarna under ögonen som växt fram under småbarnsåren, ingen concealer i världen rår på dem.
 
Idag gick Penny upp vid 5. En klassiker första natten efter att Michael åkt. Det är som om hon blir lite orolig och då sover sämre.
Nu har Michael åkt ut på havet igen och Elsalie till sin pappa. Det blir så tomt, tyst och tråkigt i huset och jag får anstränga mig så att inte Penny dessutom får dras med en deppig mamma.
 
Vi fick i alla fall två fina vårdagar hemma innan han åkte och Michael gjorde ett ryck i trädgården. Barnen fick till sin glädje hjälpa till och vattna.
 
Nu är det bara lite krukor som ska fixas, gräs som ska klippas och rabatter som ska rensas. Men jag har ju hela helgen på mig...
 
Något som tynger mig är dock studsmattan, som står i småbitar och väntar på ihopsättning. Det är ju så sjukt jobbigt och tungt bara. En riktig utmaning varje vår och höst. Men med tanke på hur mycket lekande det kommer bli i den så är det väl värt att försöka åtminstone.
Varje år blir jag lika glad när det här trädet startar upp blomsäsongen.
 
Tips för att inte bli helt galen under långa väntetider på mellanlandning med barnen:
Låna en vagn och spänn fast den lilla, ge iPad till den stora (OBS, viktigt! Visa EJ den lilla), ställ stora bak på vagnen och kör kör kör! Gärna fort.
 
Eget säte på planet är tydligen också att föredra hälsar 1,5-åringen. Mamman som fick stå är av annan åsikt.
 
Annars körde vi fri sockertillgång på den stora och napp, välling, sång, fasthållning och hot på den lilla....
Vilken ofrivillig sociala-medier-rehab jag varit på. Frankrike i fyra dagar med endast enstaka minuter wi-fi. Nyttigt, men jobbigt!
 
Vi har alltså varit och rekat en andra gång inför vårt bröllop. Vissa bitar har fixats andra har tillkommit (behöver man alltså en tekniker på ett bröllop???)
 
Barnen var med och mina föräldrar som barnvakt.
Vi fick några soliga dagar tillsammans, även om jag och Michael mest stressade runt på olika uppdrag.
 
Vi hann dock både träffa frisör, cateringfirman, florist, tårtbakare och kika på bröllopsstället. 
Vid det här trädet tänkte jag bli fru i september.
 
Elsalie hade nog den bästa semestern. Hon började med att shoppa loss på Köpenhamns flygplats. Halsband, jacka och hatt införskaffades. Hon till och med övertalade oss att köpa likadan jacka till Penny. 
-Vi vill vara tvillingar, mamma!
Resan blev sedan bara bättre och bättre med poolbad, sena kvällar (jag gillar att somna på restaurang!), lekplatser, obegränsat med glass och till och med karusellturer.
Att få bli passad av mormor och morfar var väldigt uppskattat dessutom.
 
Jag hade under fredagen dock en lite kämpigare upplevelse. Vi skulle på tårtavsmakning och fick skjuts med Michaels kompis Martin, som bor nere på Rivieran. Turen blev lång och på otroligt slingriga vägar, dessutom hade vi bråttom, så när vi väl var framme kunde jag inte hålla huvudet rakt pga åksjuka.
 
Hela tårtavsmakningen, som skulle varit en liten fin romantisk stund, halvlåg jag vid bordet och svalde saliv. Inte så sugen på tårta direkt. När tårttanten frågade om jag ville ha med bitarna i en ask, började jag till och med hulka lite.
Michael fick äta på ensam.
 
Men tårta blev det i alla fall och det ska bli kul att se den!
 
På bröllopsstället var det uppdukat för ett bröllop just den här dagen och det var både stressande och kul att se deras fina dekorationer.
 
Resan hem var dock en pärs med en sur Penny och idag, på jobbet, har jag känt mig mer död än levande.
 
Låt inte bilden lura er, Penny är en fullt utvecklad tvåårstrotsare!
 
Det ska bli så kul att gifta sig, men oj vad saker det är att hålla i huvudet!
Brr, det är kallt att komma hem till ett hus utan fungerande värme, som stått tomt i en vecka.
 
Trots poncho och raggsockar fryser jag som en hund och har kört igång en brasa. Allt jag önskar nu är att hantverkarna ska snabba på så att värmen kommer tillbaka.
 
Trots tvättstopp i Vänga igår så har vi en del tvätt att ta tag i och Michael agerar nu rörmokare i badrummet för att försöka installera tvättmaskinen tillfälligt där.
 
På onsdag är det dags att packa om men då med sommarkläder. Vi drar till Frankrike en långhelg och kommer i bröllopsstämning. Elsalie är så sjukt nöjd att vi åker från skidbacken direkt till poolen. 
 
Nu ska jag försöka leta upp några bilder från skidresan för att skriva om vår härliga vecka, för just nu hittar jag bara från leklandet vi besökte. De illustrerar liksom inte hur härligt vi har haft det...
Det börjar bli en fin tradition det här med vårskidåkning med Fredängs. Vi är i Lofsdalen och livet är fint. Elsalie är i skidskola på fm och jag och Michael turas om med Penntrollet. Igår fick jag några helt fantastiska åk, nästan orörd manchesterbacke och sol på näsan. Man blir helt lycklig!
 
I anslutning till backen finns ett lekhus där vi hängde hela eftermiddagen igår. Penny levde livet i rutschkanorna och hoppborgen.
 
Idag blir det bandvagnstur till Våffelstugan. 
Man vet att man är i Norrland när man åker flera mil efter en sådan här.
Idag har vi kört kombinerad boot camp och packning inför fjällen. 
 
Vi kompletterar varandra så bra när det gäller träningsinitiativ. Jag tvingade honom till 25 minuter plågsam crossfitaktig träning på fm och på em tvingade han mig till nästan 9km löpning. Jag är så nöjd med dagens aktivitet men min rumpa kvider av den samma. Där emellan packade vi inför vår resa och tryckte i oss snabbmakaroner med falukorv. Vilken påsklunch va?
 
Imorgon bär det av till Lofsdalen och mängden prylar man ska ha med sig år ju löjlig. Trots takbox blir det nog kämpigt med plats. Det ska bli så himla härligt ändå. En vecka med skidåkning och få hänga med Julia och Toni. 
 
I veckan hoppas vi dessutom att hantverkarna jobbar på bra och att vi kommer hem till stor förändring. Jag börjar redan bli trött på att inte ha värme och tvättmaskin.
 
Så önska oss lycka till på den 12 timmar långa färden imorgon. Pga illamående är det endast ljudböcker som gäller och jag hoppas att tjejerna är sugna på att ta en sovdag. Vi får antagligen stanna och övernatta på vägen, men inget är bestämt.
 
Glad Påsk!
Varning! Gå inte ut och spring en mil i nya spetstrosor med hård kant. Resten av dagen kommer jag att tillbringa med ljumskarna så långt isär som möjligt...aj,aj, aj
 
 
Jaha, här sitter man med middagen i ugnen och väntar på att morfar ska hjälpa hjälpa Michael att låsa upp sin bil i Kungsbacka, i bilen sitter Penny med nyckeln....
 
För att ta det från början så har vi idag tittat på Elsalies skridskoskolas våruppvisning. Elsalie var ju den blå "Angry bird" och hon var så laddad!
 
 
Allt gick bra och hon hade ett stort gäng som tittade på henne. Lyckan var inte mindre när hon dessutom vann ett påskägg med godis i lotteriet.
 
Sedan gick det lite sämre...Jag och min pappa åkte hem för att sätta igång maten, men hann precis bara innanför dörren innan Michael ringde och berättade att han var utelåst från bilen. Åenny hade fått nyckeln och medan Michael hjälpte sin mormor på utsidan så låste Penny och avslutade med att slänga nyckeln så att hon inte kunde nå den igen.
 
Det var bara för morfar att åka tillbaka till Kungsbacka. Hoppas att Penny håller sig lugn så att de har sluppit knacka rutan. Den kan vara bra att ha i fjällen nästa vecka.