Eftersom jag ändå är parkerad i sovrummet den här kvällen med endast iPad som underhållning, så kan jag ju bilddokumentera mitt år. Så nu ska jag välja och vraka bland ipadens alla 45 bilder (varav hälften är tagna av Elsalie och föreställer olika stilleben i vårt hem, typ ett stolsben i motljus. Mycket konstnärligt). Håll till godo:
 
Januari
- Nygravid, illamående och ensam flyttade jag in i nya huset. Mamma tapetserade och jag fick buk.
 
Februari
- Michael kom äntligen hem, vi var på tidigt ultraljud och en mysig helg sov kusin Emilia över.
 
 
 
Mars:
Rutinultraljud, Jossan fick hänga på istället för Michael. Jag och Elsalie hängde i uterummet aka dansrummet och det blev påsk.
 
 
 April:
- jag började blogga, Mustangen kom fram, vi åkte till Frankrike och bokhyllan blev färgsorterad.
 
 
 
Maj:
- Jag kände mig enorm och gruvade mig inför sommaren. Jag grejade i trädgården och kände mig händig.
 
Juni:
- Semester i Stockholm, midsommar och sista dagarna på jobbet för min del.
 
 
Juli
- Solen stekte. Vi hängde på altanen och i havet, min rygg brändes men magen förblev vit under tankinin.
 
 
Augusti
- Vi väntade och väntade. Åt fiskbullar och väntade. Byggde lekstuga och byggde kroppshydda. Elsalie och Michael vulle kräma ut det sista av sommaren, jag ville bara sprättas upp.
 
September 
-Så kom hon äntligen, vår lilla tjej. Bebisbubblan omslöt hela månaden.
 
 
 
 
Oktober
- Vi njöt av vädret och Penny. Vi njöt mindre av köksrenoveringen och att byta värmepump, men det var skönt när det var färdigt.
 
November
-Firandets månad. Elsalie och Michael fyllde år och vi döpte Penny
 
 
December
- Vi bakade i tomtekläder, målade en vägg i köket, firade lucia, jul och tog selfies medan vi FaceTime:ade med Michael.
 
 
 
I sann sjömanshustruanda firar jag nyår helt själv. Eller själv och själv, med mina två små änglar förstås. Det är självvalt, jag hade kunnat åkt till min bror eller till Nina i Alingsås. Men det kostar liksom mer än det smakar att själv ge sig iväg med två små barn, packning för övernattning, en kvällstrött fyraåring som behöver sovplats redan vid åttasnåret och en bebis som istället missnöjt powernap:ar sig igenom kvällen med ständigt behov av omnattning. Inget party för mig, det garanterar jag. När jag såg mig stå i någons hall och rulla en barnvagn en hel middag, morsandes på de som passerar på väg till toaletten och sedan vid tiosnåret ändå få packa ihop mig och bära två barn hem, så stannade jag hemma.
 
Vi har i alla fall myst mycket, vi tre. Vi åt räkor och jag lyxade till det med ett glas vin (eller ett kvarts glas vin eftersom Elsalie råkade spilla ut resten). Glass till efterrätt gjorde Elsies kväll och hon somnade gott i soffan till Monsters Inc. 
 
 
Penny däremot är en svårare nöt att knäcka. Hon visade sig vara väldigt rädd för raketer och vaknar med ett skrik och påföljande gråt efter varje fyrverkeripjäs som smälls av här. Så efter tre timmar ligger jag fortfarande bredvid henne i sängen och får natta om var femte minut. För på vår gata, ser ni, smälls det hela jävla tiden. Jag får snart hjärnblödning.
 
Är det inte vid tolvslaget som det ska smällas? Eller vad har jag missat? Grannarna beter sig som nyrika pyromaner och smäller bomb på bomb. Jag vet att det bara är nyår en gång om året, men de började ju redan igår och ikväll är det ingen hejd på eländet. Tar de aldrig paus för mat, de jävlarna?! Hade jag varit anständigt klädd så hade jag stövlat ut och sagt dem ett sanningens ord! .....eller i alla fall tittat väldigt argt på dem....
Nu har jag tänkt i flera veckor att jag ska försöka sammanfatta 2013 till och med slänga in lite bilder, en för varje månad. Men så kommer liksom livet emellan hela tiden. Nu snor jag en sådan där lista som finns på alla bloggar istället. Here we go!
 
Hur var ditt 2013?
Helt otroligt händelserikt med flytt till Onsala, graviditet och så förstås ljuvliga Pennys ankomst.
 
Blev du kär i år?
Ja, i Penny. Jag har sedan tidigare två livskärlekar; Elsalie och Michael. Nu har jag tre!
 
Vad önskar du att du hade gjort mer under 2013?
Ätit mer vattenmelon. Jag hade sådant sug, men det är ju så drygt att kånka hem från affären. Rensat i garderoben hade jag ju också kunnat göra, inte bara skyffla undan allt i väntan på att bli av med gravidmagen. Nu måste jag ju ta tag i det i vår.
 
Gjorde du något du aldrig tidigare gjort? Jajamän, jag började blogga. Och gillade det!
 
Vad önskar du att du gjort mindre under 2013?
Spelat Candy crash. Jag kunde ju också struntat i någon av de där tusentals chokadkakorna som jag åt.
 
Vilket datum kommer du att minnas bäst?
10:e september så klart! Penny kom med dunder och brak när jag i princip gett upp hoppet. Så sjukt glad att det inte blev den 11:e, pga klangen i det datumet.
 
Vilka umgicks du med mest?
Familjen så klart! Och Jossan och Nina.
 
Bästa minnet från 2013?
När Elsalie kom till bb och träffade Penny för första gången. Vår familj var samlad!
 
Var det något du saknade 2013 som du hoppas få 2014?
Tid, ork och pengar. De gyllene tre som så sällan infinner sig samtidigt.
 
Var du gladare eller ledsnare än 2012?
Om man räknar sista delen av året så var jag mycket gladare!
 
Vem/Vilka saknade du?
Mina kompisar som numera alla bor längre bort än "bara komma förbi på en kaffe".
 
Största misstaget? Att äta yoghurtbaserad smoothie på vår spa-vistelse trots tillfällig överkänslighet mot yoghurt under graviditeten. Inte trevligt att kräkas tills jag fick näsblod...
 
Tror du att 2014 blir bättre eller sämre än 2013? Bättre så klart! Vilken sjukt pessimistisk människa svarar sämre?? Det kommer bli ännu bättre för vi ska familja oss så in i helvete. Så kom an bara fredagsmys, familjeutflykter, skidresa, Kanarieöarnaresa, tidiga morgonstunder och vaknätter. Jag är redo!
 
Vad gjorde dig riktigt glad? Att förlossningen gick bra och att Penny var frisk. Att jag njuter av bebislivet till skillnad mot den första gången.
 
Bästa månad?
September! Äntligen kunde jag njuta av det fina vädret och allt var härligt!
 
Vad kunde du gjort bättre?
Varit en gladare mamma åt Elsalie under graviditeten, men men...Slutat spela Candy crash!
 
Hur skulle du beskriva din stil under 2013? Rymlig! Mycket trikå. Färgglatt. Klänningar.
 
Vilka länder besökte du?
I år blev det en liten tripp till Frankrike i våras. En innan-bebis-weekend och rekande i för bröllop.
 
Hur kommer 2014 skilja sig från 2013?
Jag kommer inte vara gravid! Jag kommer vara föräldraledig hela året och Penny kommer förvandlas från dreglande bebis till en kapabel liten tjej. Förhoppningsvis hittar vi en plats och datum för giftemål också.
 
Vilket år det kommer bli! Mycket upprepande men få saker kan konkurrera med att få en ny familjemedlem. Gott nytt år på er, nu ska jag skala räkor!
 
Idag kom Elsalie hem! Som jag har längtat! Jag hade bestämt mig innan att nu ska vi minsann minska på iPadandet och göra mer mysiga saker tillsammans. Leka, pussla, spela spel och läsa sagor. Vettiga saker.
 
Jag hade dock underskattat hennes längtan efter ipaden och hennes planer var alltså motsatta. Det var så otroligt underhållande hur hon hela tiden försökte värja sig mot mina "käcka" förslag för att få kolla på ipaden istället. Hur hon försökte kollra bort mig.
 
tex:
cissi: - Vi kan väl spela ett spel nu en timme tills Penny vaknar. Då kan jag börja laga mat och du kan kika på ipaden under tiden maten blir klar?
 
Elsie: - Jag har en ide. Du kan ju väcka Penny nu och laga mat, så kan jag titta på ipaden istället!
 
Efter mycket övertalning spelade vi Lusen ett tag och nu efter maten sitter hon djupt försjunken. Elsalie vs. Cissi 1-0
 
Ja ja, jag går väl och väcker Penny istället. Hon är ju ett säkert kort, hon vill alltid hänga.
Så här två veckor efter att Michael har åkt börjar den jobbiga veckan. Den där veckan när det känns som att han aldrig ska komma hem.
 
Också fysiskt blir man påverkad. Man saknar beröring och pussar (utan snor, de med snor får jag i massor...). Överallt ser man lyckliga par som obekymrat hånglar loss.
 
 
Moder jord hånar mig! Sjukt störigt.
Nu börjar min kamp att få Penny i säng tidigare än 23-24. Så idag gick vi upp en timme tidigare än vanligt, dvs 8.30. Vi har en nattgäst i form av en uttröttad tvåbarnsmor, Nina. Frukosten är framdukad, jag har skramlat allt jag kan, kaffet sprider morgondoft, klockan är halv 10 men inte ett ljud hörs från gästrummet.
Men det är ju underbart att hon KAN sova. Det är inte lätt med fyra års störd sömn....
En av de bästa sakerna jag vet är att väcka en sovande bebis. De är ju så sjukt mysiga när deras lilla varma kropp först sträcker på sig och sedan gosar in sig, när man lyfter upp dem. Bebisar är ju i regel dessutom glada när de väcks också, tydligen helt oförstörda ännu...
 
Nu ska jag ta mig an den här lilla sömntutan:
 
He he he, intet ont anandes...
 
Annat är det att väcka en fyraåring som somnat i bilen, när vi kommit fram. Det gör man inte ostraffat! Det kräver både skyddsutrustning och hörselkåpor.
Nu när Penny är på väg mot 4 månader har jag påbörjat Operation Sluta Pumpa. Det har funkat bra med mjölken sedan den här lilla manicken kom in i mitt liv:
 
 
Men om jag ska vara ärlig så är det en riktig tidstjuv. Jag bestämde ganska tidigt att jul skulle bli mitt mål och nu är vi ju redan där.
 
På 1,5 vecka så har jag gått från att pumpa 5-6 gånger om dagen till att bara pumpa morgon och kväll.
 
Så vad gör jag då med dessa oceaner av tid som jag frigjort? Självklart syr jag inte den där gardinen som legat på min att-göra-lista i några månader, inte heller rakar benen eller något annat jag kanske borde. Nä, jag plöjer den här serien istället:
 
 
Fast till mitt försvar så har jag ju ändå bytt sängkläder idag och en duktig sak om dagen räcker väl?
Julafton blev lyckad för Penny. Hon håvade in paket i massor, fick närkontakt med två tomtar och fick stanna uppe ända till 23!
Som tur är hade vi ledigt från både pappa och storasyster, så på juldagen sov vi ut till 11. Aaahhh!
Mormor eldade så hårt i brasan att vi fick hänga i bara blöjan.
Nu har jag lämnat av stortjejen på ett stormigt Saltholmen, för julfirande hos sin pappa. 
Så tråkigt att inte fira ihop, men vi hade uppesittarkväll med paket igår istället.
 
Sedan åkte jag på ett omöjligt uppdrag i stormen; tända ljus på mormor och morfars grav.  
Trots alla mina Kalle Anka-drag så lyckades jag dock till slut. Under tiden hade min pappa fått ta en bajsblöja fylld till bredden av Penny. Så jag antar att jag ändå vann!
 
Nu vankas det trerätters i Vänga (julmat skippas helt i år) och Pennys första jul. Michael får fira jul på båten med pinnekött, lutfisk och sjöbusar.
I morse skulle vi åka till mormor och morfar för julfirande i dagarna tre. I morse. Vi kom iväg vid 11 och senast jag kollade är det väl mer förmiddag än morgon.
 
Då hade jag ändå packat dagen innan och valde bort frukost till mig till förmån för en dusch... Inte så effektiv länhre
Idag har vi stajlat till oss eftersom vi ska få besök av Jossan och Tilda.
 
Elsalie bad om läppstift och håller precis på att fixa dagens smycke.
 
 
Penny bad så klart om Miley Cyrus-hår.
 
Lite tunt, men väldigt fräckt!
 
 
Den här torsdagen bjöd på storhandling i ösregn, vilket så klart innebär parkering på lite käckt motionsavstånd från entrén, samt en sväng till närakuten med en blåtirebebis.
 
Det är ingen fara med Penny, hon hade en liten närstudie av ett soffbord bara. Ibland går det lite fort när en liten sprattlar med full kraft.
 
Om jag tror att dessa ensamma veckor kommer att kännas långa....? Eh, ja!
 
Men det är ju bara cirka 27 dagar kvar och en lugn och harmonisk jul ligger framför oss. Hoppas jag!
Ok, nu börjar jag på allvar förstå vad det betyder med en kvällsmänniska till bebis. Penny har ingen lust alls att ge mig en sekund av egentid på kvällen. Vi går och lägger oss samtidigt vid 23-24-tiden. Jag blir tokig!
 
Hela kvällarna ägnas åt läggning, men förgäves. Så fort jag närmar mig sovrummet eller placerar henne i horisontalläge så skriker hon så att rutorna skallrar. Men får hon sitta upp med mig i soffan, är hon så här nöjd:
Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag måste ju ha kvällarna för mig själv, annars orkar jag inte dessa fyra ensamveckor. Det är ju på kvällen jag samlar all kraft inför morgondagen samt röjer upp efter dagen. Nu blir inget gjort och jag lägger mig helt urlakad.
 
Så nu har jag alltså en morgonpigg och en kvällspigg liten knodd, mitt liv är komplett...
Igår skulle Elsalie med sin pappa på julkonsert. När jag hjälpte henne innan att göra sig i ordning frågade jag henne om den.
 
Cissi: - Vem är det som ska sjunga på konserten?
 
Elsalie: - Jag hoppas att det är jag!
 
Säga vad man vill om fyraåringar, men man måste älska deras världsuppfattning om att allt är möjligt.
 
 
Glöm Mandela och musikhjälpen, lämna plats för Simon.
 
 
Älskar att dra ur och sätta i en sladd räknas. 
Säga vad man vill om alla blåmärken som Elsalie drar på sig, men hon har i alla fall känsla nog att placera dem symmetriskt.
 
 
Oj oj oj vilken helg jag har haft. Överraskningsfest för Anna i fredags och lilla julafton hela lördagen. Det bästa av båda världar; tjejfest utan barn och familjefest med släktingar, barn och hela konkarongen.
 
Igår hade vi alltså julfirande hemma hos oss eftersom Michael inte är hemma över jul.  Det var knytkalas så vi fick ihop det mesta som brukar finnas på julbordet. Det blev verkligen mysigt och juligt med glögg, mat, julklappar, gran och sockerstinna barn. Bara Kalle Anka som saknades.
 
Kusin Emilia och Elsalie tog ju i bevisligen en clementin i alla fall mellan godistuggorna.
 
Så idag tar vi det lugnt, väldigt lugnt. Det är dagen-efter-stämning och ljudorkanen från igår kommer steg för steg gå mot total tystnad. Idag har jag lämnat Elsalie hos sin pappa och imorgon klockan 5 (så sjukt tidigt!) kommer taxin som norpar iväg sjömannen för ytterligare en månad på havet. Det kommer verkligen bli tomt fram till på onsdag, då stortjejen kommer tillbaka.
 
 
 
Häromdagen var jag och Elsalie i Kungsmässan för lite shopping. Jag kände mig lite frikostig och julmjuk, så när vi såg en massa fina julkulor så sa jag att hon fick välja en som vi skulle köpa.
 
Som det glittrade och blänkte i affären. Det fanns hur mycket fint som helst. Jag förstod ju att hon inte skulle välja någon av de vackra, bokmärkesliknande kulorna eller någon diskret sak.
Jag hade ju förberett mig på det blingiaste, mest glittrande och antagligen hysteriskt rosa, som kunde hittas.
 
Detta kunde jag dock INTE förutse:
 
När man får välja vad man vill varför, ja VARFÖR, väljer man en discotantgroda med ful make up?
 
Nu hänger den så klart på bästa platsen i granen och glänser. Fast man blir ju på väldigt gott humör när man ser den....
Hej Penny,
 
I tisdags fyllde du tre månader. Det har gått så fort! Du har senaste dagarna börjat vända dig från mage till rygg. Du jollrar mycket och testar rösten med glada tjut. Du älskar fortfarande din clownmobil och börjar mer och mer intressera dig för leksaker. Vi börjar se att du medvetet sträcker dig efter saker.
 
Du gör pruttljud med munnen och bubblar som en krabba. Sömnen funkar fint på natten, men du är en kvällsmänniska och vill helst inte sova före 23. Om vi försöker natta dig tidigare så skriker du i högan sky.
 
Annars är du ett solsken! Du är stark i nacken nu och drar dig upp till sittläge, när du är i knät. Idag fick du de första vaccinsprutorna, så nu inväntar vi eventuell feber.
 
Så  välkommen månad fyra!
 
Nu är väggen färdigmålad och pallen åkte med av bara farten. Smaragdgrön heter färgen och jag älskar den!
 
 
Idag har vi i alla fall börjat beta av att-göra-listan inför lördag. Bland annat har vi köpt gran och klätt den.
 
 
Nu laddar jag och Elsalie inför morgondagens luciatåg. Redan vid 7 ska vi vara på förskolan, ombytta och klara. Pust! Vad är det för tider? Det är tur att man ska sitta på de hårda, obekväma barnstolarna imorgon, så att man håller sig vaken under skönsången.
Idag var näst sista babysimmet för terminen och jag tror att det är ett uppskattat inslag i Pennys liv. Hon verkar njuta och har inga problem med att dyka.
 
Eftersom jag har mens satt jag som en panelhöna på kanten, tillsammans med en annan mensmamma. Jag fick då tillfälle att fota lite i alla fall:
 
 
 
 
På lördag ska vi ha "lilla julafton" hos oss. Eftersom Michael jobbar, min syster reser bort och Elsalie är hos sin pappa på jul, har vi samlat våra familjer för att fira lite i förväg.
 
Vi har alltså en del att fixa innan lördag med städning, pyntning, handling av julklappar, granfix och köttbulletrillande. Vi blir ju trots allt 18 vuxna plus ett gäng barn. 
 
Hur ur tacklar vi den här pressen? Lägger vi upp ett dag-för-dag-schema? Nej, inte direkt, vi målar en vägg istället. Inte en gång, självklart inte, utan två eftersom nyansen blev lite för blå första gången. Vi har beställt en tapet också, som kommer på fredag...
 
Ja, ja imorgon ska vi börja! Idag gjorde vi ett försök att planera in en shoppingdag i Göteborg. Vi tänkte dock inte på att efter babysim och sen lunch med Thomas, så fanns det varken tid eller ork kvar. Klockan 16 ilade vi in på Frölunda torg där jag och Penny lackade ur redan vid tredje affären.
 
En chokladkaka (give me a break!) och en tur till färgaffären senare, hade humöret dock vänt en aning igen.
 
Nu hoppas vi att Penny ska somna så att två trötta föräldrar kan kolla på Sons of anarchy istället för att städa.
Idag sov jag till halv 11 och Penny till 11. Så skönt med sovmorgon! Det unnar vi oss nu när stora tjejen är hos sin pappa. Michael har tydligen varit inne och puttat på oss redan vid halv 10, utan resultat. Pussat, säger han, men det borde jag ju ha kommit ihåg...
 
Nu ska jag göra det oförlåtliga, det som borde resultera i spöstraff bland småbarnsföräldrar, klaga på en bebis som sover hela natten.
 
Vi har dock ett problem på kvällarna. Hon vill inte sova förrän vid 23. Hur vi än försöker vyssa och natta, så somnar hon max 20-30 min för att sedan vakna igen. Så håller vi på hela kvällen till 23, då hon stensomnar och sover sedan till 11, men en kort ätpaus vid halv 7.
 
Vi behöver ju kvällarna, om så bara en timme eller två, för att varva ner och samla energi. När hon nu sover så bra (12 timmar per natt!) så borde man kunna skjuta på tiderna till 21-9 eller allra helst 20-8 (okej då, 19-7 funkar väl...)? Hur gör man?
 
Men överlag är jag ju så klart superglad och tacksam för att ha fått en sovbebis. Jag håller verkligen tummarna att det håller i sig. Elsalie började vid tre månader att vakna varje timme på natten. Penny är tre månader idag. Så jag är beredd på att det ska förändras, men än så länge så är hon ju väldigt lik sin mor. Kväll är partytime och på morgonen sover man!
 
 
Varför blir saker aldrig så mysiga som man tror att de ska bli?
Efter en lång bakdag tänkte vi fortsätta familjemyset med pizza och film. Lejonkungen, föreslog Michael, den har väl inte Elsalie sett?
 
Men givetvis hade hon det. Hos pappa så klart. Ja ja, vi nedslås inte så lätt. Trots premiärförlust körde vi på. Pizza inhandlades och det dukades upp framför tv:n. 
 
Först blev Elsalie arg för att vi roddade mitt i julkalendern. Ingen fara, försäkrade vi, vi kör efter den. När Hedenhöskvarten var över kom nästa besvikelse. Man får tydligen inte öppna två luckor i chokladkalendern även om man ser julkalendern på tv två gånger! Tråkiga vuxenregler med en om dagen gäller tydligen.
 
Så, pizza på bordet och filmen börjar rulla. En bit in i den fina inledningsscenen utbrister Elsalie:
- Åh, jag blir så trött på den här sången!
 
Jaha, inget fan av Elton John tydligen. Vi försäkrar att den snart är slut. Så börjar myset och det går riktigt bra i några minuter. När Simba tagit sig till Elefantkyrkogården verkar det dock vara över. Då frågar Elsalie efter ipad:en istället!
 
Är det töntigt om två vuxna och en sovande bebis sitter kvar själva och kollar?
 
En bild från de sekunderna när de båda var taggade:
 
 
 
 
Idag bakar vi! Och som alltid när jag ska göra något utanför min bekvänlighetszon, så tar jag i lite för mycket. Så jag kör alltså lussebullar, mintkyssar och pepparkakshus på en gång. Hade vi haft knäckformar hemma, så hade det blivit någon plåt knäck också. 
 
Jag knådar, vispar, rör, dekorerar och spritsar. Julmusiken skvalar, musten flödar och Elsalie hinner tröttna i flera omgångar.
 
 
Allt medan tomtemor övervakar.
 
Tyvärr är jag ju inte direkt årets konditor, så reslutsater är tveksamt. Men det är faktiskt skit samma, för nu myser vi så in i bänken här på Karsegårdsvägen. 
Jag förstår mig inte på frisörer. Jag borde vara drömkunden när jag kommer in och säger att de får göra vad de vill.
 
Jag var ju så sugen på en stor förändring, slog mig ner och förväntade mig vilda förslag. Frisören föreslog givetvis toppning och lite ljusa slingor. Kom igen, tyckte jag. Ska vi tona det åt rödblonda hållet? Klippa lugg? Nja, tyckte hon. Nu har du ju sparat ut och du trivs nog bäst i blont hår. Jahaja, vem är jag att säga emot? Så nu sitter jag här, lite missnöjd med min mesighet, i lite uppljusade slingor och toppat hår. Spännande!
 
 
Vilket skitväder! Stormen piskar och det är grått, grått.
 
Mamman i huset ska på julfest med jobbet och försöker ladda mentalt. 90% chans till snö i Göteborg och hårda vindar. Great! Jag kan se hur jag kommer sitta fast i någon snödriva i långklänning och högklackat...
 
Jag ska klippa mig innan också. Jag kommer inte alls känna mig konstig när jag struttar in på salongen, fixad och klar men med ett hår som bara hänger. Jag är väldigt sugen på en stor förändring. Jag har bokat färg och klipp, tänker mig kanske lugg? Vi får se. Jag kanske kommer hem med en toppning och några blonda slingor...
 
Svårt att lämna det här bara:
Penny som myser loss framför brasan.
Eftersom vi har förärats med en dotter med lite långsam matsmältning så har vi då och då bajsdagar. Idag var en sådan dag.
 
Michael hade shoppingdag med sin mormor och jag hade planerat så mycket jag ville göra medan Elsalie var på förskolan. Redan efter frukost satte dock Pennys mage igång och jag fick vinka hejdå till promenad, träning, att kika i presentaffären i Onsala som jag fortfarande inte besökt, titta in på nya thaimassagestället för att kolla om det är happy ending-fritt, köpa ingridienser till lussekatter och framför allt duscha.
 
Så istället har jag bytt blöja efter blöja och däremellan matat en otroligt hungrig bebis.
 
Temat för dagen fortsatte även när jag hämtade Elsalie från förskolan. När vi kommit en bit på väg hemåt, hon på spark och jag med barnvagnen, fick vi vända och rusa tillbaka till förskolan för toalettbesök. Hon som så tydligt lovade innan vi gick därifrån första gången att hon inte behövde kissa. Helt sant, hon behövde inte kissa. Jag glömde ju att fråga om hon behövde bajsa. I min enfald trodde jag att det var inkluderat. Absolut inte, förklarade Elsalie.
 
Jag vet, vi småbarnsföräldrar kan inte sluta prata om bajs. Men det är ju så stor del av vårt liv. Några yttepyttesmå tarmsystem kan rubba hela vår dag.
Vi har haft en fantastiskt härlig dag med lunch och häng i Åsa hos Mårten, Hanna och Helmer. Sedan gjorde vi det som antagligen de flesta andra gjorde idag; pyntade!
 
Julblommor, ljus, julmust och tomtar! Vilken mysig kväll! Som Elsalie utbrast med munnen full av pepparkaka.
 
Penny gymmade på bänken bland tomtar och troll.
Låt mig bara konstatera att det saknas fotografgener på Lööfsidan av släkten också. Det här kom idag från Pennys farmor:
Liiiite suddigt på vänstra sidan väl? Eller är det jag som skakar? Penny är väl inte direkt fotogenisk här heller....Men det är den enda bilden vi har på oss tre från dopet, så den går ju självklart raka vägen in i albumet!
Igår piffade de två vuxna i huset till sig och begav sig in till stan för att käka middag och gå på en föreställning. Barnen var hos Michaels syster och även farmor var där och stöttade vid första barnvaktsstunden för Penny.
 
Vilken konstig känsla det var att lämna henne! Vi har ju suttit ihop nu i 2-3 månader och plötsligt ska jag vara ifrån henne så många timmar. Jag trodde det skulle vara lättare med tanke på att jag, tyvärr, är van att vara ifrån Elsalie och att jag varit ensam i en månad och verkligen behöver få pausa från det totala ansvaret. Men icke! Redan i Sandsjöbacka frågade jag Michael om det var för tidigt att skicka ett "hur går det"-sms. Liiiite tidigt, tyckte han, men undrade samtidigt om de verkligen hade koll på Penny nu när vi lämnade henne sovandes i vagnen ute. Jag menar, det är ju inte så att de hela tiden tittar ut genom fönstret....
Det var dock mycket rutinerade barnvakter som skickade ett "allt går toppen"-mms ett par timmar senare. Skönt! De där sms:en är guld värda.
 
Hur gick daten då? Jo, vi käkade god mat på Stearin och såg underbara Peter Apelgren och Anna Mannheimers föreställning Kids. Och jag tror att vi pratade en hel del annat än barnen.
 
Det var väldigt behövligt att få komma ut och lufta sig lite och att få göra sig fina inför varandra. Tydligen inte så ofta jag fixar till mig nu för tiden, med tanke på kommentarerna jag fick. Hos Cecilia fick jag svallande komplimanger av barnvakterna och när vi kom hem och borstade tänderna utspelade sig följande konversation:
 
C: - Oj, jag ser annorlunda ut idag (funderade på om den bakåtdragna luggen eller sminkningen var det som gjorde något annat med ansiktet)
M: -Ja, du är vacker! (Hm, tydligen till skillnad mot hur jag brukar se ut då...)