Kände att jag måste upprätta Sankt Jörgens spa efter förra inlägget. Jag hade kanske lite fel fokus på det...
 
Herregud vilket härligt ställe det är! Lyxig känsla, bra mat och trevlig personal. Vi är supernöjda! Min spa-behandling var underbar, Michael knorrade dock som vanligt över att han fick en manlig massör...
 
Vi fick också anledning att fira på kvällen eftersom Cecilia berättade att hon friat till Peter! Så det blir bröllop nästa år. Kul!
 
Nu vill ni väl se en härlig bild på hela gänget, hängandes vid poolen eller kanske avnjutandes den fantastiska maten? Äsch, här är den enda bilden jag tog ( vid utcheckningen):
 
 
Eftersom jag är tillsammans med Mr Effektiv så har vi nu under eftermiddagen varit på Hornbach, kikat på tänkbart bröllopsställe (för oss) och befinner nu ankrade utanför en ö med båten. Ja ja, sova kan jag ju göra när bebisen kommer eller...?
Kan man vara allergisk mot yoghurt? Inte mejeriprodukter i allmänhet, bara yoghurt? I så fall är jag det! Jag har anat det innan, fått dålig mage och mått illa när jag ätit det senaste månaden.
 
Igår tog vi in på Sankt Jörgens spa med Michaels syster Cecilia och hennes Peter och det hela började väldigt bra. Vi tog en lunch ute vid poolen som var lite äventyrlig eftersom vi fick hålla i allt pga blåsten. Michaels salladsblad och en bit av min macka slet sig tex.
 
Sedan var det dags för 80 min gravidmassage för mig och det var helt ljuvligt. Min ömma rygg suckade av lycka! Tillbaka med de andra tog jag en vitaminsmoothie baserad på, just det, yoghurt.
 
Eftersom det regnade ville de andra gå in till innepoolen och bastun. Jag hängde på även om jag började känna mig lite vissen. 10 min senare fick jag fart mot hotellrummet istället och hann precis in, innan kroppen öppnade sig och hävde ur sig allt den kunde hitta i magsäck och tarmar. Jag kräktes så att jag spräckte ett blodkärl i näsan... Väldigt onödigt!
 
Jag kunde efter viss möda ringa ner till spa:t för en eftersökning av Michael. Jag var helt nere för räkning.
 
Illamående gav dock till slut med sig och jag kunde vara med vid middagen.
 
Nu blir det jag som håller mig ifrån yoghurten ett tag!
Tur att Michael orkar tjata på mig trots att jag surar, annars hade vi aldrig kommit ut på havet idag.
 
Jag pustade och stönade och ville helst gömma mig i källaren. Men vilken härlig dag det blev!
 
Jag känner mig bjussig idag så här får ni gravidkroppen i all sin glans.
 
 
På hemvägen testade både Emelie och Michael att åka badring efter båten.
 
Nu sitter vi och efter-maten-pustar på vår altan efter en sjukt god middag. Jag är en rutten bloggare som inte fotade, men Michael hade gjort en risotto med sparris och svamp. Till det oxfilé och baconlindad sparris. En ren och skär njutning.
Michael är bäst på presenter! När han kom hem idag efter en månad på havet, vad tror ni att han har med sig?
 
Det här är en man som känner sin flickvän utan och innan. Tre presenter kom han med; ansiktsmasker till min hormonstinna hy, den obligatoriska chokladen för humöret och så Grand final...13 kg oxfilé!
 
Ni förstår ju att jag är upp över öronen kär! Nu sitter jag i bilen och tittar på medan han tvättar den.
 
Living the dream!
Skit! Jag som är familjens tvätt-nazi och helst inte släpper in Michael i tvättstugan har gjort det där jag är rädd att han ska göra...jag har missfärgat en tvätt. Det som är bra är att det var en liten tvätt, så få plagg är förstörda. Det dåliga är att det var en tvätt av nya kläder, dvs jag har förstört dem innan de har använts. Jag skulle tvätta lite nyinköpta, vita bebiskläder och en filt, men fick dåligt miljösamvete över den lilla mängden tvätt och slängde (mot alla mina regler) med lite av Elsalies saker, som en knallturkos klänning....Hela tvätten fick en mintgrön ton. Så finns det någon chans att höstens färg är svagt mintgrön eller får vi vänta in vårens färgpalett? Det är ju i alla fall en könsneutral färg...(grämer ihjäl mig över den fina bebisfilten och den lilla kaninoverallen)
Eftersom jag är ett Håkan-fan var jag så rädd för att bli besviken på filmen. Jag gick in med låga förväntningar för att slippa känna att de slösade bort en massa bra musik och text. Men åh vad ful-fin den var! En massa Göteborgsnostalgi blandat med musiken och texterna. Jag grät floder så klart och fick försöka hålla inne både hulkningarna och sing-a-long-känslorna som kom över mig hela tiden, för att inte störa de andra i salongen. Till mitt försvar så snyftade även mina sällskapsdamer, Linda och Hanna. Utan att avslöja för mycket, så är den uppbyggd kring "En midsommarnattsdröm" och både låtar, textrader och andra referenser är invävda. Så klart är det ju låtarna som bär hela historien och den hade säkert varit tunn om man separerat dessa. Men det behöver man ju inte fundera på utan kan bara helt gå in i känslan med hjälp av musiken. Jag vill se den igen! Nu sitter jag och efterfestar med te och en Hellström-playlist som dånar genom hela huset!
Nu ska jag slå er med häpnad. Jag som är sämst på att fixa och göra små minnessaker, har lyckats beställa två ramar till ultraljudsbilder.
Här har jag ramat in Gorms ena bild och tanken är att jag ska rota upp Elsalies gamla bild och rama in den med. Hennes saker från första tiden ( förlossningsjournal, ultraljudsbild, plastbanden man har på armen på bb, grattis-diplom mm) ligger i en ostrukturerad hög på en hylla i hennes garderob. Jag är ändå stolt över att jag har det mesta hyfsat samlat...
Igår kom min syster förbi med sin kille. Hon behövde låna en klänning och det är något jag har garderoben fullt av.  Jag har ju hängt undan det mesta som jag inte längre får på mig och jag älskar att gå dit och kika. Man hinner ju glömma av vad man har för något och hittar alltid plagg som man saknar.
 
När vi väl började plocka bland klänningarna insåg jag hur mycket jag längtar efter att kunna ha på mig vad som helst. Jag förvandlades till en stylist som skulle matcha med skor, skärp och accessoarer. Sedan blev jag sjukt avis på att det inte var jag som skulle testa de olika varianterna.
 
Hon valde till slut en marinblå långklänning som hon ska matcha med röda detaljer. Hon målade naglarna knallröda med mitt gelnagellack och lånade ett par skor. Det blir nog superfint. Självklart tog jag ju ingen bild på henne, men jag hittade i alla fall de glömda skorna i hallen:
 
 
 
Undrar när jag kommer i min väntande garderob? Man brukar ju känna sig så sjukt smal direkt efter förlossningen, men jag vet ju att man absolut INTE ska gå hem och testa favoritkläderna direkt eftersom man då riskerar att få en chock över att ens kroppsuppfattning är så sned. Tills att man kommit tillbaka någorlunda får man nöja sig med "snälla" kläder, snygga skor och roliga accessoarer....Jag har ny färg på naglarna tex:
 
Roligare än så blir det inte.
Igår fick den här kompisen hänga med mig hela dagen:
 
 
Jag fick en del insikter efter att ha haft den på full fräs i några timmar:
 
1. Carola måste vara sjukt torr i ögonen
 
2. Man blir beroende, när man väl ökat till steg tre så infinner sig paniken efter ett tag när man inser att det är den högsta effekten
 
3. Fläktar alstrar värme. Så medan mitt ansikte svalkas, värmer jag sakta upp rummet runt om några grader...Så total effekt +/- 0?
 
En annan sak jag lärde mig den hårda vägen igår, var att man INTE ska trycka i sig en halv vattenmelon cirka 30 minuter innan läggdags när man är gravid och urinblåsan ligger ihoptryckt bredvid en aktiv bebis....I natt kan jag ha kissat fler minuter än sovit. Det är lite oklart.
Idag vaknade jag av världens skönaste ljud. Regn!
Regn som smattrade mot markisen utanför fönstret. Så ljuvligt. Istället för de vanliga 23 graderna till frukost avnjöt jag 19 grader och klar luft som gick att andas.
 
Glad i hågen åkte jag mot Göteborg för att möta Solveig, som så snällt gått med på att valla runt mig i maklig takt på gatorna. Fast redan efter lunch kom värmen igen och solen stack fram. Suck. Kan man inte ens få en dag av vila från svullenheten? Jag som modigt nog tog på mig ringen på morgonen.
 
Efter några veckors ströhandel på nätet och en del shoppingturer, så hade jag inte så mycket vettigt kvar att inhandla och då blir det så här:
 
En servetthållare i form av två kyssande grodor. Jo, den behövde jag verkligen! Mitt hem kändes helt ofullständigt utan den....eller så behövde jag bara få hålla en påse i handen på stan....
 
Jag var också på Panduro för att köpa lite färg till barnvagnen. Vi ska ärva min brors barns vagn, en Brio Happy, som runt 2010 var svart, men nu blekts till en gråbrun färg varvat med svarta detaljer. Jag trodde att jag var lite udda när jag frågade efter textilfärg till barnvagn, men det var tydligen inte helt ovanligt. De kunde dock inte utlova något perfekt resultat, så det ska bli spännande....
Jag har dock ännu inte fått hem vagnen eftersom de fortfarande använder den till sin yngste ( de ska köpa kärra snart, har de lovat), men nu är jag ivrig på att testa. Man får väl måla något lite undanskymt ställe först och kolla av. Kanske bra att testa i regn också så att det inte färgar av sig eller så?
Vet ni vad jag har gjort idag? Ingenting! Det här börjar bli så trist. Värmen gör att jag har svårt att ta mig för saker. Så jag är mest inomhus och läser, lyssnar pod:ar och spelar Candy crush. Ibland gör jag en lov ut och känner på det innan jag kapitulerar och går in igen. Jag som brukar älska min egentid hemma klättrar nu på väggarna.
 
Så om det är någon som har tips på vad jag kan hitta på som INTE inkluderar
 
1. För stor fysisk aktivitet, gränsen går vid typ stillsam promenad  på 1 km.
 
2. Att vara i solen längre än cirka 30 min
 
3. Att böja sig ner för mycket, dvs städning går bort
 
Eller ännu hellre, ni som mot all förmodan INTE är långt bort i någon sommarstuga/ på någon semesterort och har tröttnat på stranden eller har några timmar över. Slå mig en pling och föreslå en date.
 
/ Bitterfittan - som nu skall döda någon trekvart genom att åka till Coop
Här kommer ett fantastiskt tips från er egen hemmapysslare....ok, jag ska inte ta åt mig äran. Denna idé är helt och hållet min dotters.
 
Om du saknar ett spänne hemma för att sätta upp håret i den där perfekt Madicken-frisyren, så ta bara den största påsklämman hushållet har att erbjuda.
Observera, välj noggrant din favoritfärg.
Sedan är det bara att be någon person i din närhet att tråckla in lite kalufs i den och vips blir du så här stilig:
 
 
Den här favorituppsättningen har vi kört i snart en vecka nu.
Idag, innan Elsalie skulle hämtas av sin pappa, tänkte jag att jag skulle ta lite fina "mor och dotter"-bilder. Ni känner ju mig vid det här laget, några bra bilder kan jag ju inte ta, men här är en bildkavalkad och hur jag tänker som fotograf:
 
Först en klassisk närbild...ok, kanske inte superlyckad. Vi kanske skall ha med bebismagen?
Hm, här gick det visst lite snabbt. Var är mitt huvud? Och de där runda formerna ser mest ut som Barbapappas hus. Nytt försök i spegeln den här gången:
Oj, ser det inte lite tråkigt och stelt ut när vi står en bit ifrån varandra? Vi testar en kram:
 
Oj, ingen skön pose före Elsalie, stackars nacke. Dessutom ursuddig bild. Vi lägger ner det här....
Igår hade vi lite dramatik här på morgonen. Elsalie kom glad i hågen in och sa att hon ville visa mig något. Jag följde med henne ut och hon pekade glatt på en buske i rabatten och sa:
 
- Jag åt sådana bär! De var jättegoda!
 
Jag som inte kan något om växter fick panik. Busken hon pekade på hade jag hela tiden trott varit en typ hängpil. Jag hade inte registrerat de björnbärsaktiga bären som dykt upp på den. 
 
I min rädsla skrek jag pedagogiskt att hon ABSOLUT INTE får äta några bär som jag inte godkänt och att de kan vara GIFTIGA och hon kan DÖ!!!
 
Stackars Elsalie blev helt ifrån sig och storgrät naturligtvis medan jag googlade giftinformation om en växt jag inte visste vad det var... Men sedan kom jag på min grupp som jag är med i på Facebook "Vi trädgårdstokiga". Jag blev inbjuden av en kollega som sa att jag där kan få hjälp med trädgårdsfrågor.
 
Jag postade några bilder på busken och bären och fick efter bara några minuter utförliga svar att det är en Mullbärsbuske och den är inte giftig. Puh! Vilken hjälp man kan få och så snabbt!
 
Jag fick också information om att det inte finns några giftiga bär i Sverige som man inte kan äta cirka 4 stycken av utan att något händer. Jag älskar sådan tydlig och bra information! Elsalie hade ju bara ätit 2 bär, så redan där hade jag ju kunnat vara lugn.
 
Nu har jag alltså utvidgat mina giftiga-kunskaper . Vem sa att Facebook bara är till för trams? Tidigare var min enda bärreferens "somna in"-bären i filmen Den blå lagunen. Därav min reaktion!
Det är väldigt sällan jag behöver skämmas för min dotter, men de senaste veckorna har hon börjat sjunga en egen sång, som mitt svenska jante-jag tycker känns lite skavig. Hon sjunger:
 
- Jag är så vacker. Jag är så vacker. Jag är så vacker...osv
 
Det är så mycket i det här som känns jobbigt. Framförallt att hon lägger värdering i sitt utseende och dessutom är det ju sällan charmigt med skryt....Det hade varit så mycket skönare om hon sjöng "jag är så snäll" eller något liknande. Hemma så gör det väl inte så mycket och jag brukar inte kommentera, men just nu hör jag henne skråla sin sång nere hos grannen.... 
 
Ska jag fortsätta skämmas eller ska jag vara nöjd över hennes sköna självförtroende? Det kommer ju säkert en tonårsperiod där man skulle jubla över en sådan här sång...
 
Igår kom min bror med familj förbi på väg hem från semester i Falkenberg och vad glada kusintjejerna blir när de får ses! Det är så härligt att de har varandra och klickar så bra. Hoppas att det kommer att vara så hela livet.
 
 
Här sitter de och väntar på att deras pizza ska bli färdig inne på pizzerian.
 
Se, jag kan göra glada och positiva inlägg!
 
Så här hittade jag Elsalie 18.15, efter att bara varit på övervåningen i 5 min för att se till maten.
 
Det blev ingen mat för henne. Hon orkade inte tugga överhuvudtaget och var helt radiostyrd när jag vallade runt henne i badrummet för tandborstning och kissning. Så otroligt trött!
 
Den här helgen med besök av en till 3,5-åring och en 1-åring med tillhörande mamma sög musten ur henne. Det och vädret. Så varmt, varmt vi har haft det. Även hennes mamma är slut som artist nu och kan inte förmå sig att göra något vettigt överhuvudtaget. Hej soffan och tv:n!
Jag må kanske inte besitta den mest positiva livssynen, men ibland måste man väl ändå ge mig rätt när jag hävdar att jag är en kvinna med ganska stor portion otur i sitt liv:
 
 
 
 
Vart är snålblåsten och de svala 15 graderna från i fjol? Jag behöver få tillbaka min värdighet.
 
Hälsningar från en frustande, svullen tjockis som går under i värmen
När man kommer hem sent från en tvådagarstur i Vänga, trött och väldigt bajsnödig. Lite ont i ryggen efter bilturen. En sovande Elsalie i baksätet och resten av bilen full med packning inkluderat våta badkläder som måste hängas upp direkt. När man får bära in dottern, trots värkande rygg och försöka få henne att kissa innan läggdags. När hon i sin trötthet ber om en välling och man säger ok, trots att man akut behöver gå på toaletten. När man ska skynda sig att fixa vällingen för att få henne i säng först. Då vill man inte att det ska bli så här:
Nu sover hon och jag hetsäter choklad i väntan på att lusten för att sanera köket från vällingpulver, ska infinna dig.
Jag som tänkt att denna blogg ska dokumentera mina barns uppväxt i avsaknad av fina foton/scrapbooking/minneslådor/allt som "andra" gör och som stressar mig, har ju missat att skriva om det stora utvecklingssteget Elsalie tog häromdagen. Hon ritade sin första huvudfoting!! Hon som är ganska ointresserad av att rita och har på sin höjd åstadkommit en "boll" tidigare, ritade en hel gubbe!
Fint ritat på ett kuvert och nu stolt nerpackad i väskan som present till pappa.