sjömanshustrun.blogg.se

Jag har varit i Hades och vänt! Jag som sällan är sjuk vet nu hur en riktig magsjuka känns.

 

Lågvattenmärke: När Elsalie kräktes på natten och jag försökte hjälpa henne att torka upp men det hela slutar med att jag står på alla fyra och kräks i hennes hink och hon stryker mig över ryggen.

 

På plussidan: Barnen blir otroligt hjälpsamma när jag är svag. Elsalie har lagat mat, hämtat post, vattnat blommor och varit allmänt en ängel. Penny har hjälp till på sitt fyraåringssätt. Så gulliga!

Även att efter att ha fått mintchoklad upp genom näsan och därmed fått slut på den cravingen får väl ändå räknas som ett plus?

 

Nu har livet vänt och jag är på bättringsvägen även om jag inte repar mig lika snabbt som barnen. Antar att graviditeten gör mig lite mer nedsatt? Är förresten lite orolig hur det går för bubblan. En googling sa att det förmodligen inte är någon fara, men det gnager ändå lite i mig. 

 

Igår hämtade pappa Penny, som var lite väl pigg för att hänga med mig och Elsalie. Vi hängde hela dagen i sängen med hink och iPad. Myzzz

 

Idag vaknade Elsalie pigg som en lärka medan jag var lite segare. Vi städade huset och röjde upp alla sjukdomsspår. Sedan tog vi en paus i solen. Stortjejen var missnöjd med att jag inte hoppade i studsmattan:

 

- Jag önskar att jag hade en piggare mamma!

 

 

 

Så jag kämpar väl vidare här i femte gravidmånaden efter några dagars magsjuka. Barn är skoningslösa!