sjömanshustrun.blogg.se

Dags att kicka igång den här bloggen igen kanske? Mycket har hänt sedan sist och jag börjar få dåligt samvete för mitt dåliga dokumenterande. Största nyheten: Lika regelbundet som ett OS maxar min kropp fertiliteten vart fjärde år. Så, det är dags igen och ett nytt liv är på intåg i våra liv.

 

 

Vink, vink med lilla handen:

 

Idag var vi på rutinultraljud och kikade på bubblan. Bildupplösningen blir bättre och bättre för varje gång och man imponeras av vad de kan urskilja. Vi sa att vi inte ville veta kön men naturligtvis stirrade jag som en dåre så fort vi närmade oss de nedre delarna. Och visst tyckte både jag och Michael att det var en konstig grej mellan benen sol liksom satt utanpå kroppen...någon med son som kan bekräfta om det är så det ser ut?

 

Så kanske att könsfördelningen jämnas ut lite i familjen Wängroth? Men det är nog bäst att förbereda namn för båda könen. Känns inte som om vi riktigt kan lita på vår UL-kunskap.

 

14 September är det dags i alla fall! Så snart det känns men ändå långt borta. En evig sommar med härligt svullna fötter och vaggande gång.

 

Så, första jobbiga inlägget klart. Har tänkt att jag ska försöka beskriva vecka 1-19 i fler inlägg för att minnas om fyra år ifall hormonerna skulle försöka lura mig till att "en fjärde vore mysigt".