Impulsshoppare is my middle name

0kommentarer

Jag hade bestämt mig för två saker idag, vid min brudklänningsrunda.
 
1. Köp inget direkt, absolut inte vid första scanningsrundan.
 
2. Fall inte i marängfällan för att det är så jäkla kul att ha en sådan på sig. Jag älskar ju maskerader, men bröllopsfotona ska ju inte bli humor om några år. Sansat, coolt och smakfullt!
 
 
Hur det gick? Jodåsåatt...hm, inte så bra kanske...här sitter jag med en nyinköpt tyllbonanza till klänning. Axelbandslös undrar ni? Japp, självklart!
 
Hur gick det här till? Jag skulle ju ha en spetsöverdel med liten ärm och öppen, trendig rygg. Tungt fall på klänningen, ingen vidd. Jag hade ju ändå rekat lite. Men min kropp jobbade helt emot mig. Den är tydligen bäst i en maräng.
 
Men det var ju så kul att prova! Helt fantastiskt! Trots att försäljerskan på första stället var otroligt snobbig, så njöt jag av att bli påklädd och fixad med. Och vad tydligt det blir när proffs plockar fram klänningar som passar ens kropp jämfört när jag väljer vad jag skulle vilja ha. Hon hjälpte mig att hitta klänningstypen och på ställe nummer två hittade jag en klänning jag faktiskt hade råd med. Så jag slog till! Bara sådär, som jag så ofta gör.
Jag provar ju knappt kläder jag shoppar annars, prova vänsterskon? Pff, orka! Men till mitt försvar så ångrar jag mig sällan och jag byter nästan aldrig. Så varför ändra ett vinnande koncept?
 
Jag blev i alla fall helt hög efteråt och Michael undrade om jag fått champagne på provningen, när jag bara kvittrade i telefonen. Det kändes helt underligt att åka hem från Göteborg med KLÄNNINGEN bredvid mig i bilen.
 

Kommentera

Publiceras ej