sjömanshustrun.blogg.se

Nu är vi hemma igen från Teneriffa. Veckan har varit fylld av sol, bad, mängder med buffémat, hjärntvätt i form av Lollo och Bernie, cava, träning, glass och dans. Vi har alla haft en sväng av förkylning, hosta och borttappade röster men annars har det varit precis som en badsemester ska vara med hela Wängrothssläkten.

 

Eftersom Michael åkte till jobbet direkt från Teneriffa, fick jag ta med mig barnen hem själv. 5-6 timmars flygning skrämde mig en del men det var så nära att det gick perfekt. Fram till sista timmen skötte sig barnen exemplariskt, Penny sov en stund och Elsalie pysslade med kusin Emilia.

Jag lämnade bara bort lilltjejen en liten stund till min bror annars hade jag oftast tre barn runt mig och allt gick fint. Tills min Kalle Anka-gen gav sig till känna.....

 

För andra gången under flygningen ropades det efter läkare och nu var det mer allvar. En man blev så sjuk att vi var tvungna att nödlanda i Billund, Danmark. Jättehemskt så klart. Den plötsliga nerflygningen gav Elsalie jätteproblem med öronen. Hon fick så ont att hon bara skrek rakt ut. Inte bara hon förstås utan hela kabinen fylldes av barnskrik. Den då överströttà Penny fick ingen ro och stämde upp i sången.

 

Nere på marken tog det ett tag med ny tankning och ny rutt, så Elsalie fick lite panik. Att det dessutom var tropisk hetta i kabinen hjälpte ju inte förstås. Jag lämpade över Penny på mina föräldrar och fick sedan tillbringa resterande 1,5 timme åt att lugna och hålla om Elsalie vars öron plågade henne.

 

Väl i Göteborg tog det lång tid att tömma planet och då fick hon ordentlig panik igen. Illamåendet rev henne och cirka  2 meter från frihet spydde hon rakt ut i kabinen. Härligt! Vid det laget hade jag dessutom en nerkissad Penny på höften, som är otroligt mammig när hon är trött och skriker om inte jag bär henne.

 

Så ett tag bar jag 20 kilos nyspytt barn på ena höften och 11 kilos nerkissat barn på andra, innan barnen gick med på att tas om hand av andra familjemedlemmar. Tur att jag är superwoman...

 

Nu ropar tvätthögarna visst på mig. Uppvilad av semester? Hm, någonstans där i mitten av veckan var jag nog det men så här dagen efter är det lite tungt.