Första advent
0kommentarer
Vilken dag. Jag har inte bara bakat ihop med dottern (alltså hon var med hela tiden, inte lämnade mig ensam efter fem minuter när hon tröttnat), tagit en långpromenad i solen utan också yogat. Om jag hade varit positivt lagd hade jag nöjt mig här, kanske lagt upp en tjusig bild eller så. Men ni känner ju mig...
Morgonen började med storbråk om ipaden. Jag tog den ifrån Elsalie för att hon tillbringat lite väl mycket tid med den. Hon blev rasande och försökte ta tillbaka den. I all uppståndelse norpade Penny ipaden och när Elsalie sträckte sig efter den gjorde Penny ett utfall, ramlade och skar sig illa över ögonlocket på fodralet.
Nu hoppas vi på gott läkkött eller så får hon satsa på fingerfärdighet med ögonskuggor senare i livet.
För att lugna lägret och tjatet om att få äta godisresterna från gårdagen, föreslog jag bakning. För kakor är ju inte godis, dvs det FÅR man äta trots att det inte är lördag...
Muffinsen blev fina efter lite dekoration.
Smaka hann vi dock inte för vi fick rusa iväg till Elsalies kompis, ditt hon skulle och leka. Då inser jag att sparkcykeln är kvarglömd på Noas ark. Så långpromenaden innebar lämning av Elsalie och sedan hämtning av sparkcykeln, solen blev en skön bonus.
På eftermiddagen kom farmor Lotta för att passa Penny när jag smet över till grannen för ett yogapass. Det var jag, Maria, hennes man och hennes pappa. Så skönt att få röra på kroppen igen efter att ha suttit inne i sjukdomsbubblan så länge. (Läste just nu stycket igen och insåg att det lät lite snuskigt, om man är lagd åt det hållet...inte meningen)
Så en blandad dag blev det. Härligt och besvärligt. Så där som livet är mest.
Kommentera