ALV är ju också fint...
0kommentarer
Ok, nu ska jag försöka att skriva detta inlägg utan att vara bitter. För jag har haft en jättehärlig helg. Utan Håkan, men ändå jättehärlig.
I fredags packade jag in tjejerna i bilen och körde mot Vimmerby. Vi mötte upp mamma och pappa på vägen och installerade oss på Björkbacken camping och stugby.
Resan gick otroligt bra och tack vare ett långt stopp i Jönköping så sov barnen nästan hela vägen.
På lördag morgon mötte min bror med familj upp och vi åkte till Astrid Lindgrens värld, som ju faktiskt är helt otroligt bra. Så mycket att göra och ändå avslappnat som förälder. Showerna är välgjorda och maten helt ok.
Kusinerna njöt i fulla drag. Elsalie råkade bada fötterna lite i Söderhavet hos Pippi och fick sedan tillbringa halva dagen barfota, men det gick bra det med.
ALV är verkligen roligt för alla under 10. Emilia och Elsalie sprang runt på egna avstickare och äventyr, Viktor (2 år) lekte i alla miniatyrhus och hittade en traktor att "köra" samt stolt peka ut alla delar på så som motor, ratt och däck. Men frågan är om inte Penny hade roligast? Hon hade så mycket att titta på och spontanskrattade nästan hela tiden. Det bara kvittrade om henne!
Det gick dessutom jättebra att sova i mormor och morfars husvagn.
Idag försökte vi skynda oss hem för att Michaels båt äntligen lagt till i Göteborgs hamn. Det är första gången sedan vi började träffas att han får Gbg på sin rutt och jag har ju aldrig sett den här 300 meterskoloss till båt i verkligheten.
Vid 15-tiden sladdade vi in i oljehamnen för att få komma ombord och träffa honom. Elsalie tyckte att det var superspännande och jag tyckte att det var väldigt kul att få se allt som man gjort sig en bild av i huvudet.
Michaels kollegor var snälla och tog en del av hans jobbskift så att han kunde följa med oss hem en stund. Overkligt att redan få ses igen och pussas. Mysigt med pizza och glass på altanen, vilket gör att resterande tre veckor känns helt ok att härda ut.
MEN jag var ju inte och lyssnade på Håkan som 70000 andra personer och det gör ju lite ont. Jag hade ju biljetter. Men ibland får man väl vara vuxen och inse att det inte passade just den dagen. Jag har dock väldigt svårt att gå in på Facebook idag och jag kan inte glädjas med allas magiska upplevelser av den där, redan klassikerförklarade, spelningen. Det går inte! Just nu håller jag hårt i minnet att jag åtminstone var på Kåren år 2000, samt jazzhuset. Spelningar som alltid nämns som viktiga. Så det så! Bah Ullevi! Man kommer ju inte ens nära honom där. (Surt sa räven...)
Så en fin helg men något skaver lite...
Kommentera