Hur gick det då?

0kommentarer

Åh vad kul det var ändå, midnattsloppet. Mysigt på något vis att plåga sig mitt i natten.
 
På dagen laddade vi upp med arbetsläger hemma med mamma och pappa och jag målade brädor i en väldigt dålig arbetsställning, tänk er räkpositionen i några timmar i sträck. Härligt.
 
 
 
Jag och Sara var lite övertända, medan Michael var coolare. Fast han var ju lite mer där som mitt stöd än att satsa på personbästa.
 
Väl på plats öste regnet ner en stund innan vi släpptes iväg. Banan var kul, men lite väl kuperad i slutet. Jag var väldigt glad att jag hade min hare, Michael, med mig. Innan backen i Linne knäckte mig så hade vi riktigt bra kilometertid. Michael studsade runt och hejade på mig men då var jag lite inne i väggen tyvärr.
 
55,49 landade tiden på när vi passerade mållinjen, så jag slog min tid från 2011 (som dock hade en lättare bansträckning, som jag minns den), men inte mål nummer två, att komma under 55 min. Sara studsade fram till oss efter sin målgång! Till synes oberörd.
 
Vi var lite höga efteråt och väldigt nöjda med oss själva. Men idag har vi känt oss lite bakfulla istället och för att motverka total förslappning åkte vi till IKEA och ritade upp nya tvättstugan. Det ska bli ett spännande projekt. Jag hävdar ju att tvättstugan är det bästa rummet i huset. Ingenstans brummar det så mysigt, luktar så gott eller är det så varmt, som där.
 
Under eftermiddagen sov vi tre timmar (Penny också!) och middagen blev 21.30 framför tv:n.
 
Nu moffar vi godis och ser på inspelat idol.

Kommentera

Publiceras ej