En av två fixade

1kommentarer

Nu har en av mina två ensamma helger passerat, de där två av åtta då det endast är jag och Penny hemma.
Det är extra svårt att boka upp dessa helger eftersom de flesta av mina kompisar har barn i Elsalies ålder och vill ju då helst ses när hon är hos mig, de som vi träffar som par väntar ju in Michael och de föräldralediga passar ju på att träffa sina partners på helgen, så klart. Ensamt, ensamt.
 
Men den här helgen räddades jag i lördags av min härliga granne Maria vars man jobbade och vi kunde äta middag tillsammans. Supermysigt! Jag bidrog med en väldigt misslyckad créme brule där något odefinierbart droppade ifrån den i ugnen. Vi provsmakade och alla teorier ifrån kondensvatten till porslinsglasyr haglade.
 
Söndagen fick Hanna agera sällskapsdam så jag köpte med mig flingor och hängde i Åsa under eftermiddagen. Strålande väder och en promenad på slingrande vägar. Så skönt!
 
Nu väntar nästa helg som är en större utmaning eftersom det är en så kallad långhelg. Om jag har riktig otur så kokongar alla in sig med sina familjer redan under onsdagen (Valborg). Synd om mig va?
 
Fast det är nog den här senaste tidens fina väder som gjort mig lite bitter. Alla är ute i sina trädgårdar och fixar. Det eldas, planteras och putsas överallt. Själv är jag liksom lite fast med en bebis på höften och en ork som tryter. Idag offrade jag i alla fall Pennys eftermiddagssömn på att klippa gräset istället för att ta en paus. Alltid något. Jag körde tyvärr så vildsint att jag efter halva gräsmattan var tvungen att tejpa ihop gräsklipparen.
Kass bild men det är silvertejp som håller ihop ena stången.

1 kommentarer

Louise

29 Apr 2014 21:16

Är så impad av dig! Och hur du fixar vardagen att vara själv en hel månad. Jag tycker en helg är pest när M jobbar. Då flyr jag till Alingsås...

Svar: Tack, men jag är verkligen ingen övermänniska. Jag bryter ihop då och då när jag inser att jag kommer att tillbringa halva livet ensam. Ömkar ofta och tycker oklädsamt synd om mig själv. Fast alla har ju sina problem och ibland kan jag ju tänka att jag av alla problem att välja på så kanske önskan om mer tid med sin partner är ganska ok. Jag har ju trots allt valt det här livet av kärlek till honom, jag är ju inte tvingad på något sätt. :-) Sällskap och sysselsättning är ju bästa vapnet mot längtan. Sedan flyr jag en hel del hem till Vänga också....
Cissi

Kommentera

Publiceras ej