Mat
1kommentarer
Jag älskar mat, verkligen ÄLSKAR mat. Jag lägger gärna mycket pengar på det. Hellre restaurangbesök än shopping. Men jag avskyr att laga mat. Tyvärr, så är det. Jag är ändå intresserad av matlagning i teorin, diskuterar gärna recept och metoder. Går gärna till spännande restauranger och äter intressant mat. Men när det kommer till själva utförandet så kroknar jag. Vill att allt ska gå så snabbt och enkelt som möjligt.
Jag har ju dock haft den otroliga turen att hitta en kärlek som gillar detta med matlagning. Som till och med har ett stort intresse av kastrullkonst. När Michael är hemma lagar han all mat. Jag menar verkligen frukost, lunch middag PLUS mellanmål. På riktigt. (Bespara mig latmaskkommentarer för jag tar hand om disk och tvättar all tvätt osv...) So far so good.
Men sedan kommer haken...han är ju bara hemma halva tiden. Nu har det varit extra svårt att ställa om eftersom han varit hemma i tre månader. Jag har på riktigt glömt bort vad jag brukar laga och hur man gör.
Michael åkte i onsdags morse och mitt upplägg hittills har varit att ducka. Första dagen blev det färdiga revben att bara köra i ugnen. Torsdags, sen frukost så att lunchen inte hanns med och sedan middag hos min syster. Fredag, delade upp en sparad köttfärssås (som Michael gjorde i tisdags) i två (en till lunch och en till middag). Bara att koka pasta.
Idag föll det. Jag kunde inte gömma mig längre. Klockan halv 17 kom jag på att den sena frukosten klockan 10-12 (väldigt utdragen på grund av pumpabröstmjölk/matabebis/bytablöja/vyssabebis-faktorn) var det enda jag ätit (förutom en kärleksmums till kaffet förstås).
Så jag gjorde det enda rätta, vände mig till halvfabrikaten och de färdigt-att-ätas-grejerna. Så nu sitter jag med den här tallriken framför mig:
Paolo Robertos fyllda, färska pasta med parmaskinka och lite persilja. Gott, snabbt och kan ätas ur djup tallrik med en hand. Tyvärr mina kriterier nu för tiden. Ena handen är ju alltid upptagen med att peta in en napp, vyssa Penny eller hålla i pumpen.
Så jag sammanfattar mina tips till er där ute som också gärna prioriterar bort matlagning och är mycket ensamma: - Se till att bli bortbjuden på middag
- När du väl äter, ät mycket! Då kanske du kan skippa en måltid om du har tur
- Boosta med fylliga mellanmål, typ chokladstinna kärleksmums
- Råkar du komma över en matlåda, försök få den att räcka till två måltider
- Halvfabrikat i form av fylld pasta, charkuterier, grillad kyckling mm. Köp och ät! (Ok, jag kanske måste dra i på annat, typ shopping, men det är det värt.)
- Ät upp dig i perioder (för mig när Michael är hemma) så kan du leva på fläsket dåliga dagar
Imorgon kommer Elsalie till mig och jag ska i 2,5 veckor nu försöka åstadkomma något näringsriktigt till henne varje dag. Ge mig era bästa ( och snabbaste!) tips, tack.
1 kommentarer
Kristin
27 Oct 2013 21:14
Jag känner igen mig! Det är svårt att få till det med en (eller för din del två) små som pockar på uppmärksamheten. Har man i kombination med det heller inte ett stort intresse för matlagning blir det ännu svårare.. Jag brukar göra mat i ugn ganska ofta. Praktiskt då den tillreder sig själv. Oftast blir det fisk och det finns dels torskfiléer man bara kan hiva in i ugnen, i en påse med lite sås och allt. Sedan har ABBA färdiga fisksåser (inte fiskmåsar som snabbstavningen ville ;) som man kan hälla över lax eller torsk och så in i ugnen. Vad gäller grönsaker köper jag ofta frysta och kokar. Det finns anpassade för fisk, kyckling etc. Lite tips från coachen :).
Kommentera