sjömanshustrun.blogg.se

Jag vet faktiskt inte vart tiden tar vägen. Hela helgen har gått utan att jag lyckats skriva ner några rader. Men vi har ju inte legat på latsidan direkt.

 

I lördags döpte vi Penny. Ett litet enkelt dop hade vi planerat, men oj vad man bedrar sig. Det  är ju alltid mer att göra än vad man tror. 

 

Vi är dock väldigt nöjda med dopet. Smilla, Emilia, Elsalie och Viktor sjöng "Blinka lilla stjärna", vilket var supersött. Josefine sjöng "mitt lilla barn" så fint att jag blev tårögd, Emelie var modig och läste en vers och Cecilia läste en fin dikt för sitt fadderbarn. Det är härligt med mycket personliga inslag som bryter av.

 

Dock var prästen av det röriga slaget. Innan vi skulle börja frågade han: -Visst är det My hon ska heta? 

- Penny My, svarade jag.

-Men tilltalsnamnet är väl My? Envisades han.

-Nä, Penny, sa jag

- Nä, sa prästen...

Dessutom blev det lite pinsamt när han mitt under dopet skulle vända sig till föräldrarna och då var osäker vem som var pappan. Det kan man väl ändå tycka att det ingår i hans uppdrag att ha koll på?

 

Penny blev döpt i alla fall och jag tror att de flesta fick i sig lite mat och tårta efteråt. I församlingshemmet fanns dessutom världens bästa lekrum som underhöll barnen. Även om jag blev helt kallsvettig när jag såg hur det såg ut efter några timmar...barn kan konsten att skapa kaos!

 

Det finns bara en sak som jag är väldigt missnöjd över; jag tog inte en enda bild. Inte Michael heller. Vi är verkligen sämst! 

 

Så om någon som läser bloggen var på dopet, skicka gärna bilder om ni har. Jag har hittills fått några bilder från mina syskon av den här härliga kvaliteten: