Murphys lag eller stora inlägget om självömkan

5kommentarer

Så fort Michael åker så brakar allt ihop. Inte riktigt kanske, men rätt ofta händer det märkliga eller jobbiga saker som aldrig inträffar när han är hemma och vi är två som kan oja oss ihop. Man kan ju bara nämna att av olika tillfälligheter slumpade det sig så att Michael var på sjön när jag hade visning i lägenheten, när jag sålde den och skrev alla papper samt under hela flytten till huset ( nygravid var jag också)!.
 
Det började förra veckan när min bil inte gick igenom besiktningen. Det måste ju fixas och bilen måste ombesiktigas precis innan Michael är hemma igen. Idag var det som om luften gick ur allt här hemma. 
 
Att ösa båten gick bra, eller i alla fall hyfsat. Jag fick inte på kapellet helt efter mig, saknade cirka 10 cm på min armlängd för att lösa det. Elsalie skötte sig hyfsat, så det var skönt. Men dock var det oroväckande mycket vatten i båten. Så mycket har det inte regnat sedan sist...så nu har vi fått ännu starkare misstankar om att den kanske läcker lite i bottenventilen. Suck, det kräver extra koll och omsorg av mig den närmsta tiden. 
 
Väl hemma kom nästa spännande upptäckt. Då började Michaels bil att larma var 40:de minut, som att någon höll på att bryta sig in i den. Jag vet inte vad som är fel och är antagligen omåttligt poppis bland grannarna nu. Vi ser med förtjusning fram emot natten...
 
Efter en liten olycka med mjöl satte Elsalie igång Robert (dammsugaren) men han beter sig jättekonstigt och slutar suga helt plötsligt. Jag hoppas att han bara behövde laddas, men eftersom han då själv brukar gå till laddningsstationen blir jag lite oroad.
 
Varför är det så här? Jag tycker så sjukt synd om mig själv ( med all rätt, säg inget annat)!
 
Mitt i misären lyckas vi i alla fall göra pannkakor och baka en äpple-och-kanelkaka, dansa till Sean Banan och ha soffmys med saga.
Anna, den här ska du få äta imorgon! (Jag menar det inte som ett hot alltså, utan tror att den blev god...)
 
EDIT: 5 min efter jag postat det här inlägget vägrar dvd:n spela Saltkråkanfilmen på annat språk än finska. När jag trycker på subtitle-knappen står det bara att åtgärden inte är tillgänglig....
...kan jag inte bara få somna in och vakna upp till ett liv där jag INTE är Kalle Anka

5 kommentarer

Michael

15 May 2013 06:28

Förlåt att jag inte kunde låta bli att skratta igår när du ringde och berättade allt. 😬

Svar: Det var inte läge just då kanske du märkte....
Cissi

Anna

15 May 2013 10:03

Det är inte lätt att vara sjömansänka... Det är tur att du är en sån superkvinna! Kakan ser fantastisk ut!! Jag längtar :)

Svar: Nej, tur att vi är några stycken som kan beklaga oss tillsammans...😉 Jo, lite vaniljsås till den där kakan så blir det nog bra!
Cissi

Nina Johansson

15 May 2013 17:34

Jag är grymt imponerad (känns som jag ofta är det) att du fixar allting själv hela tiden! Jag har haft en "mysdag" själv och bakat tårta med barnen. Helt slut... utan att ösa båt, stänga av larm eller dammsuga undervåningar!

Svar: Det kommer med hela det här sjömanspaketet att man måste bli så jävla redig i perioder. Det är ju därför jag slappar så mycket jag bara kan när han är hemma. Tyvärr blir det den bilden han får av mig....😊
Cissi

Louise

15 May 2013 18:33

Är superimpad av dig! Att fixa allt det där själv. Och att ha energin. Jag oroar mig för att min sambo ska vara borta två nätter, att fixa jobb, dagis, städa inför städhjälpen (detta oändliga plockande..), hur ska jag hinna/orka? Det är ju ingenting mot en hel månad.

En väldigt bra sak har hänt idag! Vi skrev på kontraktet för vår blivande lilla lya i Alingsås:)

Svar: Åh grattis, vad kul! Hinner ni få tillträde i sommar?
Pst. Mellan varven är jag expert på att lata mig och sova. Elsalie har jag ju bara på halvtid, så resten av tiden vilar jag och då menar jag på riktigt i stil med att ligga i soffan en hel lördag och endast lyssna på pod:ar. Så jag lever ett extremt periodarliv. Jag är dock väldigt bra på att betona när jag varit duktig...
Sedan så klart handlar allt om vad man är inställd på. Är man inställd på en månad så klarar man det och inte en vecka till. Är man inställd på två dagar så klarar man det, men inte två timmar till.
Cissi

Louise

15 May 2013 22:43

Tack! Är superpeppad:) lägenheten är inte byggd än, blir klar i september så vi missar tyvärr sommaren. Men nu kan jag äntligen känna ett lugn...inga fler visningar och budgivningshets.

Skönt att höra att du vilar också;) håller med om det där om vad man är inställd på, ändrade planer eller extrajobb (som min M blir inringd på) är inget jag tycker är skoj. Man vill ju att det blir precis som planerat!

Svar: Vad skönt att ha det fixat. Härligt med helt nytt också, kul att få vara först i en lägenhet vilket är få förunnat. Sedan är det alltid lite bitterljuvt att vänta. Vi köpte huset förra sommaren och fick tillträde i januari, både fantastiskt att få längta och göra stora planer i huvudet samtidigt plågsamt att inte bara få flytta direkt när vi väl hittat HUSET.
Jag förstår verkligen det jobbiga i att planerna förändras pga jobb och det är ju verkligen piss. Att känna sig stand-by är ju ingen ledighet. Jag älskar mitt 8-5-jobb som är helt förutsägbart, planeringsmänniska som jag är.
Cissi

Kommentera

Publiceras ej