Ångest över mitt usla dokumenterande

2kommentarer

Den här kommentaren skrev jag förra veckan i min kompis Ninas blogg, när hon berättat att hon fyllt i sina barns "första-åren"-bok:

Kommentarer

Postat av: Cissi

Publicerad 2013-05-24 12:58:00

Åh den där jävla boken. Om jag fick önska att någon del av mitt hus ska brinna ner, så är det just det hyllplanet i Elsalies garderob där jag förvara hennes "första åren"-bok. Den ger mig grav ångest och jag orkar inte med all skit jag kommer få från henne senare i livet för att den är tom.

 

Lite hårt kanske det kan låta, men jag menar faktiskt varje ord. Jag får verklig ångest av den där boken och att jag inte tar mig den tiden att fylla i den. Jag vet själv hur jag har lusläst varje rad i min egen bok och varit så arg på mina föräldrar att de inte dokumenterat mer. Särskilt "en vanlig dag" eller "så här är jag" eller varför inte "det här tycker jag om att göra/säga". Jag har till och med i 6-7 årsåldern printat ner ett knaggligt CECILIA över alla sidorna så ingen skulle kunna tveka på vems boken är... Jag har läst sönder den lilla informationen som finns tillgänglig. Och nu missköter jag Elsalies bok.

Hon är ju ändå dessutom mitt första barn, hur ska det gå för räkan? Hen kommer kanske i bästa fall bara ha sin födslovikt noterad?

Så nu har jag gått och haft ångest över det här i några dagar och i alla fall beslutat mig för att plocka fram boken...och kanske öppna den...och EVENTUELLT skriva in något. Men för att ursäkta mig själv och mitt dåliga föräldrabeteende, så finner jag det otroligt svårt att fånga en karaktär och en barndom på bara några futtiga sidor med förutbestämda rubriker så som "min favoritmat". Tur att jag i alla fall har bloggen...där jag mest skriver om mig själv...men vänta nu, jag har ju alla bilder man tar så lättvändigt med sin telefon...just det ja, jag är ju en av dem som inte tycker att fotografera "är livet"och bara gör det om någon påminner mig...faan!

2 kommentarer

Nina Johansson

28 May 2013 11:01

Det är ju mycket enklare om man faktiskt öppnar boken. Då inser man att alla de där banala frågorna är rätt enkla att svara på. Skriv: 3,5 år: Sean Banan, plättar och choklad. Typ. Hon kommer ju älska det sedan. Sedan tar du fram BVC-boken och skriver av vikt och längd sedan start. Så är du nästan i hamn. Jag har hittills inte framkallat en enda bild. Där ligger ju du i topp!

Svar: Det är lätt att framkalla bilder när man bara har ett par stycken...Jga gör ju en almanacka varje år för att ge bort till mamma och pappa. Då är det ju tur att det skall vara bilder på Elsalies kusiner också, annars blir det svettigt att få ihop 12 stycken bra bilder.
Men du har rätt, jag ska våga öppna boken ikväll. det kanske inte är så farligt som jag tror. Eller så kanske jag helt enkelt kan fråga Elsalie själv om input under varje rubrik? BVC-boken däremot...hm, kan hennes pappa ha den? Det var nog några år sedan jag såg den senast...
Cissi

Evvis

28 May 2013 11:57

har ett svagt minne att det är jag som köpte den boken... sorry!
men du ska vara glad över din egen mina första år bok. den är ju ändå fullklottrad av info och bilder om man jämför med min!

Svar: Det är sant, tredje barnet är ju den verkliga losern...Hade du ens något i din?
Cissi

Kommentera

Publiceras ej