sjömanshustrun.blogg.se

För att överleva den här sista veckan som ensamstående förälder och otymplig, värmekänslig kropp har jag nu minutiöst planerat de återstående dagarna. Eftersom min dotter är av den sociala sorten nöjer hon sig max en timme i bara mammas sällskap innan det tjatas om kompisar eller att hitta på någon aktivitet av den rörligare sorten. Hon är inte ett pysselbarn! 

 

Så imorgon åker vi till Vänga för att hänga med mormor, morfar och kusinerna till på fredag. Sedan kommer Nina, Maja och Ville över helgen och på måndag är en lekdate med förskolekompisen Wilma i planerad. Hon ska till sin pappa på onsdag så vi kommer ha en sista dag på tisdag tillsammans där hon riktigt kan tröttna på sin mamma. Allt enligt plan!

 

Åh vad jag längtar efter att bli av med den här magen nu! Att orka gå, kunna böja sig ner, slippa kissa på natten och ha armar som når mer än ett par centimetrar framför magen. Jag är i vecka 35, så nu börjar den sista månaden när man bara vill hoppa ur sin kropp.

 

Nu ropar Elsalie, dags att ha grodbegravning! Det visste man inte innan att det skulle ingå I föräldraskapet.