sjömanshustrun.blogg.se

Nu när jag är själv hemma måste jag ju utföra ALLA hushållssysslorna. När man är två kan man ju alltid försöka roffa åt sig de grejer man tycker är kul eller åtminstone ok att göra och ducka för de övriga. Detta gör att jag nu i en månad måste gå ut med skräpet. Inte fasansfullt jobbigt, men så sjukt tråkigt.

 

Det har dock tillkommit en twist i den här sysslan, en äcklighetsfaktor. Vi har fått vita, vidriga maskar (likmaskar? Larver?) i vår kompostsoptunna. Det stinker verkligen och de är i sådan mängd att man kan höra dem. 

 

Jag har inte tagit någon bild på hur det ser ut, för jag vet att det finns många känsliga själar där ute, men föreställ er hur det i princip "kokar" i tunnan.

 

Finns det någon som vet hur man får bort dem? Jag har försökt få Michael att spola tunnan men av någon outgrundlig anledning så har man inte genast anammat sysslan och tagit tag i den. Den har inte ens hamnat på hans att-göra-lista som han så prydligt alltid skriver. Så slarvigt av honom!

 

Som tur är står tunnan vid vägen, cirka 40m bort, så jag besväras inte dagligen. Men den står precis vid grannens parkering, så jag bär på en skam.  Vi dumpar vår äckliga skit precis där de passerar varje dag. Precis innan Michael åkte hade vi dessutom skaldjursmiddag och tömningen är varannan vecka, så det är inte dags förrän nu på torsdag.....

 

Hjälp!