Nyår - raketernas dag
0kommentarer
I sann sjömanshustruanda firar jag nyår helt själv. Eller själv och själv, med mina två små änglar förstås. Det är självvalt, jag hade kunnat åkt till min bror eller till Nina i Alingsås. Men det kostar liksom mer än det smakar att själv ge sig iväg med två små barn, packning för övernattning, en kvällstrött fyraåring som behöver sovplats redan vid åttasnåret och en bebis som istället missnöjt powernap:ar sig igenom kvällen med ständigt behov av omnattning. Inget party för mig, det garanterar jag. När jag såg mig stå i någons hall och rulla en barnvagn en hel middag, morsandes på de som passerar på väg till toaletten och sedan vid tiosnåret ändå få packa ihop mig och bära två barn hem, så stannade jag hemma.
Vi har i alla fall myst mycket, vi tre. Vi åt räkor och jag lyxade till det med ett glas vin (eller ett kvarts glas vin eftersom Elsalie råkade spilla ut resten). Glass till efterrätt gjorde Elsies kväll och hon somnade gott i soffan till Monsters Inc.
Penny däremot är en svårare nöt att knäcka. Hon visade sig vara väldigt rädd för raketer och vaknar med ett skrik och påföljande gråt efter varje fyrverkeripjäs som smälls av här. Så efter tre timmar ligger jag fortfarande bredvid henne i sängen och får natta om var femte minut. För på vår gata, ser ni, smälls det hela jävla tiden. Jag får snart hjärnblödning.
Är det inte vid tolvslaget som det ska smällas? Eller vad har jag missat? Grannarna beter sig som nyrika pyromaner och smäller bomb på bomb. Jag vet att det bara är nyår en gång om året, men de började ju redan igår och ikväll är det ingen hejd på eländet. Tar de aldrig paus för mat, de jävlarna?! Hade jag varit anständigt klädd så hade jag stövlat ut och sagt dem ett sanningens ord! .....eller i alla fall tittat väldigt argt på dem....
Kommentera