sjömanshustrun.blogg.se

 

Så det blir alltså en septemberbebis det här. Jag som ändå på något sätt hoppats att vi skulle hålla oss inom augusti.

 

I natt hade jag ändå lite känningar och förvärkar, tillräckligt för att hålla mig vaken. Men så fort morgonen kom och vi gick upp så klingade det av.

 

Så istället för att föda klädde vi upp oss och åkte på 35-årskalas till Peter. Vi tog cykeln, vilket jag hade hoppats kunna dra igång det hela men det enda det gav var foglossningssmärtor från helvetet. Trist! Jag har även tryckt i mig svettframtvingande stark thaimat..men inte då. Bättre lycka i september.

 

Nähä ingen förlossning idag heller. Jag känner hur intressant och underhållande den här bloggen är just nu. Men det är ganska svårt att hålla humöret uppe samt försöka skriva något om dagen, när jag inte gör någonting...

 

Så dagen har sett ut så här; måla mer på elefanten (snart klar), tvätta och sortera i handduksskåpet. Japp, tiden har aldrig gått långsammare...

Nu när halva dagen gått måste jag ju skryta om min fantastiska effektivitet. Jag har nu cyklat till Apoteket för tablettinköp (flåsigt), tvättat och hängt 3 maskiner (många benböj), slipat OCH börjat måla den (armstyrka och tålamod). Inte illa pinkat för en apatisk, höggravid kvinna!

 

Tyvärr har jag ingenting att säga till om här i huset så elefantens färg är bestämd av Michael och Elsalie i samförstånd. Babyrosa med grå sadel ska den bli... jag undrar om jag kan kuppa in turkosa prickar...

 

 

Nu sitter jag här lite nöjd över mitt dagsverke och käkar studentnudlar. Ni vet, på påse med tillhörande krydda fylld av glutamat och E-nummer. För att kompensera den otroligt undermåliga kosten tar jag lite gravidvitaminer till. Det måste väl ändå hjälpa upp lite?

Nu är jag ordentligt uttråkad! Dagarna är så långa och jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på. Jag har ju glömt av vad det är man önskar att man hann göra när man jobbar och allt rullar på för fort. 

 

Tur att man har kompisar som kommer med tips ibland. Imorse tipsade Lina om en rabatt på glammom.se och vips hade jag ju dödat en hel kvart! Nu är jag dock mer än lovligt pank...

 

Dagens aktivitet blir att cykla till Apoteket och köpa tabletter mot halsbränna, slipa en träelefant och tvätta. Det blir stressigt det här....

 

ok, jag KAN ju faktiskt städa badrummet, rensa i mitt badrumsskåp och ta tag i fotobok för föregående år...men vad FAN det är ju skittråkigt....

 

Så här ser magen ut idag i alla fall, fortfarande spänd som en metallkula. Tänk att man kan längta efter den stora degmagen som snart kommer. Men det gör jag. Den är ju följsam och formbar. Den kan man drapera runt sig i sängen och använda som kudde åt bebisen. Den här stenhårda bollen ju är inte praktiskt någonstans.

 

Men vilken dag vi hade igår, helt ljuvlig!

 

Först och främst fick vi äntligen träffa Elsalie igen. Som vi hade längtat! Hon är ju bara här ett dygn under pappa-veckorna så vi försöker maxa allt härligt under den här tiden.

 

Innan vi hämtade henne från förskolan så packade vi ner fika och badkläder så att vi kunde sticka direkt ut med båten. Som vanligt svallade känslorna och hon var så uppspelt när vi åkte att hon ömsom bara skrattade, ömsom gap-skrek någon egenpåhittad sång.

 

Vi tog oss ut till en ö och fikade, plockade björnbär, fiskade krabbor, lekte med sjöstjärnor, jagade räkor och bajsade högt uppe på ett berg (OBS! Endast Elsalie). Vi verkligen sög ut det sista av sommaren.

 

 

Men det härliga var inte slut efter det. På eftermiddagen kom Josefine och Tilda. Vi åt middag och de hade med sig en hel buffé av bakverk till efterrätt. Småtjejerna lekte och blev sockerhöga medan vi vuxna njöt av att kunna sitta ute på kvällen utan att höstkylan tvingat in oss.

 

Sommaren är väldigt härlig ändå. Jag hade bara lite svårt att se det i juli när det blev lite väl mycket för min trinda kropp.

 

Nu har vi lämnat Elsalie till förskolan igen och jag har gråtit en skvätt för att vi inte ses förrän på måndag igen. Om det inte kommer en bebis innan förstås, för då måste hon ju komma och hälsa på hos oss på bb. Håll tummarna!

Idag skulle det ske, men Gorm har det tydligen för bra där inne i magen och vill inte komma ut.

 

Vad vi gör för att fördriva tiden? Jo, som jag tidigare sagt, så shoppar vi och fixar i hemmet. Idag insåg vi att på 4 veckor hinner man både köpa och fixa ganska mycket...så mycket att vettiga saker börjar ta slut.

 

Vi har ju så klart en sådan där lista på saker som man ska göra/fixa/köpa. En del är nedskrivet, en del saker existerar endast som mental lista. Vi har hunnit komma långt ner på den mentala listan...

 

Efter dagens mvc-besök åkte vi till Gbg för att leta kuddfodral (ja, igen!). Vi tog som första stopp Mio för att klaga på vår soffa som vi köpte i våras. En soffa vi noga valde efter mjukhet i sits och lenhet i tyg. Vår soffa är sträv och hård....

 

Efter lunch och lite kuddinköp så tog vi tag i nästa stora sak på listan; Filttyg att fästa under medarna på en gungelefant som vi fått...När Michael sedan ville avsluta rundan med att åka till kommunhuset för att kika på hur nya Onsalavägen ska byggas, satte jag ner foten. Nog nu med pensionärs-/dagdrivaraktiviteter!

 

Det räcker väl ändå med att ha åkt flera mil för att klaga på ett inköp, köpa fler kuddar och leta i flera affärer efter filttyg?

 

Just nu sitter Michael i telefonen med telenor för att klaga på vår bredbandshastighet...

 

Gorm måste komma snart så att vi kan återgå till vårt normala liv med prioritering av aktiviteter.

Så nu kan jag väl konstatera att bebisen inte kommer för tidigt i alla fall. Imorgon har vi officiellt bf, men jag har väl svårt att tro att något mer spännande än det inplanerade mvcbesöket kommer att gå av stapeln.

 

Idag tog vi en lat söndag och åkte ut med båten. Bad (för Michael), grill, bokläsning och en hel del viktmobbing underhöll vi oss med. 

 

Michael började elakheterna när han fotade mig med min tjocktröja ÖVER flytvästen på väg ut.

 

Vilken skillnad det kan vara på dagar!

Igår var jag deppig, smågrälade med Michael och tyckte att livet var kämpigt.

 

Idag däremot känns allt toppen. Jag tycker att det är spännande att vi faktiskt väntar in en bebis, njuter av att inte ha några måsten och känner mig superkär i Michael.

 

Jag har insett vad receptet är; träffa kompisar och ett ständigt matintag...

 

Dagen började med långfrukost på altanen, sedan åkte jag direkt in till Majorna och en långfika med Jossan på Marmelad (så välbehövligt!), sedan direkt till Seglarkrogen för sen lunch/tidig middag med syster och Carl. Aah!

Vi avslutade med en mini-IKEA-sväng också så klart. Mitt VISA-kort har inga lediga dagar nu för tiden...

 

Nu ligger jag här i soffan, äter en 88:an och tittar på när Michael sätter upp lampor. Livet är väldigt bra ändå.

 

Dagens mage ser ut så här:

 

 

 

Nu ruttnar jag på det här! Ge mig era bästa igångsättningstips ( då kan jag i alla fall sysselsätta mig med något)! Fast inga av typen hoppa hopprep eller bestiga ett berg, för jag tänker mig att jag ska slippa rullstol den första tiden med bebisen.

 

Idag fick jag uppdraget att handla och fylla upp kylen medan Michael och hans pappa målade takbrädor på altanen. Det är för att ljusa upp både inomhus (undervåningen) och utomhus.

 

Före:

Nu får nog Gorm ta och komma ut snarast, vi håller ju på att bli panka på kuppen.

 

För att fördriva tiden så grejar vi (läs: Michael) hemma. Lite överallt skulle man kunna säga. Vi planerar ju köksrenovering, vi byter handtag på alla dörrar (och några garderober), vi målar och rostbehandlar flaggstången, köper till lampor och fixar i trädgården. Nu har jag väl säkert glömt en massa småsaker, men ni ser ju. Vi köper och köper och köper....

 

Idag styrde vi kosan mot Gbg för att ta en runda på Barnens hus, som har kursat och säljer ut allt. Vi var inte de enda som tänkte den tanken...

 

 

Vi hade bokat ett möte med banken i Kungsbacka klockan 14 och kom dit en timme tidigare.

Vad gör vi då för att slå ihjäl den timmen? Jodå, vi kilar in på Kungsmässan och köper kuddar för 700kr...

 

Så Gorm, kom ut nu och rädda oss från ekonomisk undergång!

Imorgon när Elsalie åker till sin pappa så vet jag hur saknaden kommer gripa tag i mig direkt. Vi har haft en så mysig kväll och hon har varit sitt ljuvaste jag. Jag är inte beredd att släppa iväg henne. 

 

Jag fick en present idag som kommer framkalla längtanstårar närmsta tiden.

 

Michael skickade den här bilden för en stund sedan när jag låg hemma och vilade. Han och Elsalie tog en bad- och båttur i det fina vädret.

 

Jag vet precis vad han vill säga:

 

-se så härligt vi har det!

-Se vad du missar!

-Hur kan du vara inne när solen skiner?

-Här ute är livet!

 

Mitt svar från sängen: HAHAHAHA! Om något är njutningsbart så är det detta:

Ensam i sängen i ett tyst hus. Aaaahh! I magen ligger dessutom en chokladboll och skickar ut glädje i kroppen. Detta är livet!

Imorgon går jag in i vecka 40. Så overkligt att vi kommer ha en bebis här inom 3 veckor (helst inom 3 dagar förstås).

 

Vi firade av vecka 39 med att besöka mvc. 1,5 timme hängde vi där. Barnmorskan hade satt av extratid eftersom vi inte får någon föräldrautbildning och vi efterfrågat lite mer info till Michael. Jag vill ju inte "lära" honom. Jag vill att han ska ha samma i info och möjlighet att ställa frågor som alla andra förstagångsföräldrar.

 

Vi fick kolla på förlossningsfilm och amningsfilm. Så klart storlipade vi när bebisen väl kom ut på filmen...

 

Sedan åkte vi och åt lunch på vackra Blomstermåla. Jag åt en fantastisk lax och njöt i solen av att vara ledig när alla andra börjat jobba. 

 

Idag fick Elsalie slita för brödfödan. Hon fick uppdraget att måla rostskyddsfärg på flaggstången. Vilket hon gjorde med stor koncentration

 

 

 

Under tiden stod den arma modern och slängde ihop en lasagnevariant. Pastarör fylldes stående med köttfärssås, på med tomatsås och ostbechamel.

 

Det såg supersmarrigt ut och luktade så gott att vi tyvärr plockade ut den för tidigt och fick knapra oss igenom halvkokt pasta...

 

Där fick jag för att jag lade lååång tid på att med en liten sked pilla ner köttfärs i de små rören OCH se till att de stod upp. Nu förstår ni ju varför Michael lagar all mat när han är hemma. När jag försöker stajla till något så blir det lite misslyckat och jag blir superbitter.

Elsalie ÄLSKAR fiskbullar, jag avskyr det. Det här skapat ju så klart problem. Man vill ju göra mat som ens barn äter, men jag tycker dock att det är väldigt viktigt att äta tillsammans med sitt barn och då helst samma sak. Att inte säga att jag inte gillar det. Jag var superkräsen som barn och har nog helt klart tagit efter min mamma. Hon åt ju inte smör eller drack mjölk, då gillade jag ju inte heller det....

 

Nu har dock Elsies besatthet av fiskbullar löst det hela på ett smidigt sätt. Idag när jag frågade vad hon var sugen på till lunch deklarerade hon tydligt:

 

- Jag vill ha fiskbullar och potatis, men du får äta något annat för jag vill ha hela burken själv!

 

oj vad synd....

 

Så nu har hon mycket riktigt ätit en hel burk fiskbullar med potatis ( ok, det blev faktiskt två bullar över) och jag slapp. Perfekt!

 

Idag har jag och Elsalie varit på utflykt till Slottsskogen. Det blev en jättehärlig dag!

 

Vi mötte upp hennes Asperökompisar med mammor i ett soligt Göteborg. Vi åt lunch, prickade in matningen av sälar (det har aldrig hänt mig! Men det var nog tyvärr mammorna som var mest intresserade....), red på hästar, klappade getter och grisar, åt glass och lekte. Ni hör ju, en fulländad dag!

 

Väl hemma serverades kycklingsallad på altanen med gårdagens ölrumpskyckling. Den blev verkligen otroligt saftig och god.

 

För att riktigt mjölka ur det sista ur mina fogar så tog vi en promenad till Lollipop för lördagsgodisinköp efter maten. Nu sitter vi och tittar på Vildingarnas land, djupt nedsjunkna i soffan.

Leia, Tilda, Elsalie och Evelina

 

 

Liam, Tilda, Evelina, Elsalie och Leia

...eller kasta pärlor till svin. Jag vet inte vad som passar bäst här.

 

Idag bestämde sig Michael för att testa det här med öppnad ölburk i rumpan på kyckling och sedan på grillen. Vi hade inhandlat en stor, fin, ekologisk kyckling och han satte igång med liv och lust vid 17-snåret.

 

Sedan hände något. Regnet strilade, grillen glödde dåligt, locket gick inte stänga eftersom kyckling var för stor och hungern pockade på. Elsalie käkade tre mackor med smör och somnade i soffan 17.30. Vi vuxna beställde pizza istället och mölade i oss framför tv:n. Totalt ignorerande den kämpande grillen utanför.

 

Vid 22.30 tog Michael ändå tag i det och gick ut för att rensa upp i grillområdet. In kommer han med en perfekt grillad kyckling! Snacka om slow food.

 

Vi är ju dock alldeles för mätta nu, klockan är för mycket och jag orkade inte ens resa mig ur soffan och från popcornskålen för att inspektera mästerverket. Fast det luktade otroligt gott. Lunch imorgon?

 

Idag vaknade jag och kände mig deppig av denna eviga graviditet. Jag veet, det är fortfarande 1,5 vecka kvar till datumet, men ändå. Man är ju verkligen gravid sjukt länge! Jag är trött på att vanka runt och klaga.

 

Jag tog lite timeout och åkte in till Kungsbacka för att beställa vår nya bänkskiva till köket. Yes box, vi ska självklart passa på att renovera lite nu i bebistider (det ingår väl?) Fast lugn, det blir bara en liten lätt uppgradering av köket. Ingen totalrenovering. Det har jag ju gjort förr och det gick väl hrm...eh...sådär...

 

Vi ska kasta ut vår laminatbänkskiva och sätta in en kombination av sten och trä. Sedan skall luckor målas om, kakel sättas, lite knoppar bytas, dammhyllor byggas bort och listen under överskåpen göras rak. Max en vecka med hantverkare har jag blivit lovad...vi drar igång på min födelsedag, så firandet blir väl då på lokal...eller hur, Michael?

Bilder ska jag så klart ta före och efter...när jag orkar.

Det är helt otroligt vad ett stort kroppsomfång skapar mycket tvätt. Jag är en stor konkurrent till 3,5-åringen här vad gäller fyllandet av tvättkorgen.

 

En stilla undran, är det så att alla smala personer egentligen smutsar ner runt sig hela tiden medan vi tjocka fångar upp det med vår kroppshydda? För jag tänker ju inte att jag är särskilt mycket mer slarvig nu...

 

Så vi tjockisar sparar egentligen på en massa städning av golv, mattor etc? Det ska jag hädanefter tänka på när någon smalis kommer på besök, lägga ut lite skyddsplast runt om. För inte är väl förklaringen att jag är mer glupsk och därmed har mer bråttom när jag äter -> spiller...

 

Random fläck cirka 5 min efter påklädnad.

Ännu en dag av aktivitet. Ok, jag hör Michaels hånskratt nu eftersom jag låg och vilade mellan 10 och 12.30...men full aktivitet för honom och Elsalie.

 

Eventuellt körde de sommarens sista dopp idag. Efter att vi hämtat Elsie på förskolan drog vi ut med båten, köpte glass i Gottskär och ankrade sedan nära en ö där det blev lite bad. Elsalie testade att åka i Doughnut:en men när vi väl startat båten ångrade hon sig. Det var tryggast att bara leka i den när vi låg still. 

 

Jaha ja, här sitter jag på Julas parkering inlåst i bilen. Michael råkade låsa när han gick, har nyckeln med sig men har så klart lämnat telefonen. Billarmet går var tredje minut, så jag känner mig som en idiot här.

 

Man har ju läst och förfasats över barn och hundar som blir instängda i varma bilar. Här lyser solen in och min panna pärlas... Så om ni läser i morgondagens tidning om en överhettad gravid kvinna fått räddas ur bil av förbipasserande, så kan det vara jag..

 

Ska jag kanske ta och ringa in till Jula-butiken så att de kan ropa ut i högtalaren att Michael måste släppa ut sin gravida tjej ur den varma bilen? Det vore väl en bra skam-hämnd?

Igår klämde vi in ett tandläkarbesök för Elsalie mitt i kusinleken. Vi skulle äntligen få till det då det gått lite troll i det här med tandis.

 

I januari var hon på ett besök där hon vägrade att öppna munnen, så hon fick tid för ett nytt besök. En flytt kom emellan och hon blev skriven i Halland, så ny tid här fixades. Den passade inte, ny tid igen osv. Jag vet inte hur många gånger vi har ändrat tiden, men vi har i alla fall förflyttat oss ett halvår framåt utan att det blivit av. Ganska bra jobbat!

 

Så mån om att inte verka som en tandläkarrädd, oansvarig förälder, var vi i god tid på plats i väntrummet. Gaddarna borstades ordentligt innan och vi hade gått igenom vikten av att gapa ordentligt.

 

Det blev en jobbig start när tandläkaren ropade upp Hilda (hennes andranamn) och Elsalie blev lite förnärmad. Sedan tog det cirka 7 skeptiska minuter att hissas upp och fällas bakåt i stolen. Därefter användes 1-2 min till att räkna tänderna och på måfå skrapa på två av dem med kroken. Färdigt!

Kom igen! Är det det här vi väntat på i 6 månader?? Stort antiklimax. Jag har ju lagt ner fyra gånger så lång tid bara på att ändra tider. Kunde jag inte bara räknat hennes tänder och sms:at resultatet?

 

Elsalie var dock nöjd och fick med sig en elefantstämpel hem från presentlådan.

Idag har vi besök av Elsalies bonuskusiner och fått leka storfamilj. Tre tjejer i lagom tripp-trapp-trull-storlek och en på gång. det inger respekt på stan!

 

Michael myser så mycket och efter ett program på tv om en familj med 16 barn (hans val) så börjar jag oroa mig lite för hur många knoddar han egentligen tänkt sig....

 

Vi började dagen på bushuset och sedan har det lekts hemma. Elsalie var överlycklig när Smilla tog sig an henne som en superstajlist. Ni ser ju själva det fina resultatet!

 

Nu sover de alla tre och jag sitter i soffan och känner efter om jag har förvärkar.

Jag glömde ju att visa hur det blev med skötbordet som vi pressat in i lilla badrummet. Finns det hjärterum så finns det stjärterum och vi ska nog kunna klämma in en liten bebisstjärt här.

 

Nu har den stora tröttheten rullat in. Den har verkligen tagit mig med storm. Det är så svårt att förstå hur man kan bli så trött att tårarna bränner innanför ögonlocken trots att jag mest skrotat runt.

 

Mitt tålamod är ju dessutom påverkat, så jag och Elsalie bråkar flera gånger om dagen, vilket också suger musten ur mig.

 

Nu måste jag införa en middagslur per dag under resten av graviditeten. För att inte förstöra familjefriden allt för mycket.

 

Det är väl inte konstigt att man blir så trött dock. Jag är kraftigt överviktigt, har smärta i ryggen och fogarna, är ofta uppe 3-4 ggr per natt för att kissa samtidigt som jag har en 3,5-åring som kräver sitt på dagarna. Jag tror att det blir skönt för oss båda att hon går tillbaka till förskolan på tisdag igen.

 

Igår fick vi hem vagnen från Vänga och jag och Elsalie satte genast igång att klä om den.

 

I "varukorgen" under vagnen hittade vi några kvarglömda saker som så typiskt beskriver småbarnslivet. Vad mycket saker man släpar runt på och vilka situationer man behöver anpassa sig till.

 En skruvmejsel är ju alltid bra att ha. Ett hårspänne för att hålla storasyster på gott humör  och såklart en fusktia till varuvagnen.

 

Jag orkar inte ens tänka på vad som kommer att ligga i skötväskan som man kommer släpa runt i några år.

Innan man får barn så kanske man tycker att kiss och bajs känns lite ofräscht? Kanske inget man vill bli marinerad i? Framförallt inte någon annans kroppsvätskor.

 

Efter man fått barn kommer det in en faktor som skakar om lite i inställningen till detta; sömn.

 

I natt sov vi över hos mamma och pappa. Vi delade en dubbelsäng, Elsalie längst in, jag i mitten och Michael längst ut. Precis när jag var på väg att somna in så känner jag att det rinner något varmt på hela min mage och eftersom vi med vår tyngd skapat en schysst backe så rinner det på med ganska hög fart. Jag inser ju att det är kiss, känner på Elsalie nattlinne och trosor, som är dyngsura, men tänker ändå länge att jag skiter i det. Jag kan nog somna ändå. Sömnen är viktigare än fräschören!

 

Elsalie vaknar dock efter en stund och är ledsen eftersom hon fryser och då tar jag mitt förnuft till fånga. Hela familjen får flytta över till gästsäng nummer två istället. Tror du att jag och Elsalie tvättade av oss? Nejdå, lite halvhjärtad torkning med handduk fick duga och nya sovkläder. Som sagt, sömn går före ALLT!

 

Hade Michael legat i mitten och fått något på sig , då hade det dock blivit en annan historia. Men ge honom ett halvår med en bebis så ska ni nog få se...he he

I torsdags hade vi skördefest hemma. Rödbetor, morötter och rabarber plockades in. 

 

Elsalie var väldigt skeptisk mot rödbetorna tills vi berättade att man får rosa tunga och kan kissa rosa. Då tryckte hon i sig.

 

Igår växte jag tydligen ur vårt hus. Svårt när jag är större än alla dörröppningar...,

 

Vi klarade oss, ingen magsjuka eller matförgiftning. Skönt! Det verkar som om Pernilla bara hade en kort sejour också.

 

Idag har vi packat bb-väskan, så gott det går i alla fall, vilket känns skönt. Elsalie och Michael har dessutom byggt ihop ett skötbord från IKEA. Hon gillar verkligen den typen av aktiviteter och hanterar lilla skruvdragaren riktigt bra.

 

 

 

 

På eftermiddagen drog vi iväg till Ulvesund för att träffa Anna, Johan, Agnes, Alfred och nya bebisen Kerstin (som Elsalie har döpt en docka efter) på deras sommarställe. Så mysigt att få gosa med en bebis!

 

Den härliga middagen hos Erik och Pernilla idag tog ett abrupt slut. Vi hade haft det supermysigt med kvällsdopp och väldigt god grillmat innan allt förändrades.

 

Stackars Pernilla blev akut magsjuk och vi kastade oss hemåt. Nu ligger jag som på nålar här i sängen...måtte det inte komma och ta oss! Alldeles nyss gastade Michael från toa att han var alldeles "bubblig" i magen. Det här är spänning på hög nivå. Håll tummarna!

 

fortsättning följer imorgon....

Idag hämtade vi Elsalie på Saltholmen för två sköna veckor tillsammans. Jag har längtat ihjäl mig, så nu är jag lite hög på känslor. Vill klappa på henne hela tiden.

 

Tyvärr blev det dock en lite brysk start eftersom hon hade fått en flis i foten som behövdes tas ut. Hon fullständigt ballade ur och skrek, sparkade och svettades. Vi ömsom lockade med mutor, ömsom höll fast henne och försökte få ut den med tvång. Hon skrek dock lika högt oavsett om vi bara tittade på flisen eller petade med en nål, ingen logik.

Vi började när vi satt på altanen efter maten, men efter en lång stund av skrik innehållande: aj, det gör ont, rör mig inte...osv så skämdes jag så för grannarna och vi fick fortsätta inomhus. Så som hon skrek så vet jag inte om det hjälpte, det kanske ringdes ett och annat samtal till socialen runt om på Karsegårdsvägen ikväll...

 

Efter cirka en timme fick vi ge upp ändå. Hon fick trots allt ta del av mutorna (hitta Nemo-filmen och glass) eftersom hon looovade att vi kunde ta ut den imorgon. Hon ska då sitta helt still....hm, vi har antagligen gått på en blåsning men vi ville inte förstöra hela första kvällen tillsammans. Det gjorde för ont i hjärtat.

 

Annars har vi idag varit på mvc för att kolla upp på bebisen. Allt var bra och vi skrev förlossningsbrev ihop med barnmorskan. Jag går in i vecka 38 imorgon och idag köptes skötbord. Imorgon hoppas jag hinna packa bb-väskan. Den mentala förberedelsen kommer väl igång snart också hoppas jag.

Meningar man verkligen INTE trodde att man skulle uttala, någonsin:

 

- Ät inte bara grönsaker! (Elsalie tryckte i sig morötter och gurka istället för den fantastiska falukorven och pastan)

 

- Ät upp nu, så lovar jag att du får titta på min tånagel efteråt! (Michaels tånaglar blev lite för intressanta för Elsalie under middagen)

 

 

Fast jag måste ge henne rätt att Michaels lilltånagel är otroligt vanskapt:

 

Elsalie skrattade rått åt att han inte kan ha nagellack på den.

 

Nu mår han. Att få laga mat utomhus på altanen, det är fint det. Jag sitter snällt och väntar på min bookmaker och förundras över hur någon så genuint gillar att fixa mat efter en så lång dag.

 

Var kommer all energi ifrån...fast ni ser väl vinglaset förstås...

 

/slöfocken som ligger och strösurfar i soffan bredvid

Kände att jag måste upprätta Sankt Jörgens spa efter förra inlägget. Jag hade kanske lite fel fokus på det...

 

Herregud vilket härligt ställe det är! Lyxig känsla, bra mat och trevlig personal. Vi är supernöjda! Min spa-behandling var underbar, Michael knorrade dock som vanligt över att han fick en manlig massör...

 

Vi fick också anledning att fira på kvällen eftersom Cecilia berättade att hon friat till Peter! Så det blir bröllop nästa år. Kul!

 

Nu vill ni väl se en härlig bild på hela gänget, hängandes vid poolen eller kanske avnjutandes den fantastiska maten? Äsch, här är den enda bilden jag tog ( vid utcheckningen):

 

Kan man vara allergisk mot yoghurt? Inte mejeriprodukter i allmänhet, bara yoghurt? I så fall är jag det! Jag har anat det innan, fått dålig mage och mått illa när jag ätit det senaste månaden.

 

Igår tog vi in på Sankt Jörgens spa med Michaels syster Cecilia och hennes Peter och det hela började väldigt bra. Vi tog en lunch ute vid poolen som var lite äventyrlig eftersom vi fick hålla i allt pga blåsten. Michaels salladsblad och en bit av min macka slet sig tex.

 

Sedan var det dags för 80 min gravidmassage för mig och det var helt ljuvligt. Min ömma rygg suckade av lycka! Tillbaka med de andra tog jag en vitaminsmoothie baserad på, just det, yoghurt.

 

Eftersom det regnade ville de andra gå in till innepoolen och bastun. Jag hängde på även om jag började känna mig lite vissen. 10 min senare fick jag fart mot hotellrummet istället och hann precis in, innan kroppen öppnade sig och hävde ur sig allt den kunde hitta i magsäck och tarmar. Jag kräktes så att jag spräckte ett blodkärl i näsan... Väldigt onödigt!

 

Jag kunde efter viss möda ringa ner till spa:t för en eftersökning av Michael. Jag var helt nere för räkning.

 

Illamående gav dock till slut med sig och jag kunde vara med vid middagen.

 

Nu blir det jag som håller mig ifrån yoghurten ett tag!

Tur att Michael orkar tjata på mig trots att jag surar, annars hade vi aldrig kommit ut på havet idag.

 

Jag pustade och stönade och ville helst gömma mig i källaren. Men vilken härlig dag det blev!

 

Jag känner mig bjussig idag så här får ni gravidkroppen i all sin glans.

 

 

På hemvägen testade både Emelie och Michael att åka badring efter båten.

 

Nu sitter vi och efter-maten-pustar på vår altan efter en sjukt god middag. Jag är en rutten bloggare som inte fotade, men Michael hade gjort en risotto med sparris och svamp. Till det oxfilé och baconlindad sparris. En ren och skär njutning.

Michael är bäst på presenter! När han kom hem idag efter en månad på havet, vad tror ni att han har med sig?

 

Det här är en man som känner sin flickvän utan och innan. Tre presenter kom han med; ansiktsmasker till min hormonstinna hy, den obligatoriska chokladen för humöret och så Grand final...13 kg oxfilé!

 

Ni förstår ju att jag är upp över öronen kär! Nu sitter jag i bilen och tittar på medan han tvättar den.