sjömanshustrun.blogg.se

Traditionsenligt så firar vi in Michaels stundande hemkomst med lite VAB. Jovisst, det här börjar bli en lite Murphy:isk tradition. Lite VAB just när han åkt och lite VAB precis innan hemkomst, bara för att härda mig liksom.

 

Vi inledde starkt med cirka 20 min sömn söndag till måndag. Penny hade halsont och förvandlades till en 2-månaders bebis med kolik. Hon vrålade, helt okontaktbar, ut sin smärta och frustration cirka hela natten. Nära ville hon sova också. Myyyzzz

 

 

Gött, då var ribban lagd. På morgonen var det bara att rulla ur sängen för att få Elsalie till skolan. Då har givetvis lilla sjuklingen somnat in gott och blir väl inte direkt överlycklig när hon tvingas upp ur sängen för att åka till Fjordskolan tur och retur i en iskall bil (glömmer alltid att jag numera faktiskt har en dieselvärmare...). Det avgrundsvrålet hon gav upp slutade inte förrän vi var hemma igen och hon slickade såren framför ipaden.

 

Här trodde jag då i min enfald att ok, hon kommer mest att sova bort dagen och jag kan jobba lite, kanske köra något hemmaträningspass och klämMA några GoT-avsnitt. Ha, ha, ha! Att jag inte lär mig.

 

Istället är hon aggressivt vaken, ingen mat går ner eftersom hon har ont när hon sväljer och hungern bygger ytterligare på hennes genomusla humör. Jag slår knut på mig själv med trolldeg, rollekar, dockskåp, "klipp superdupersmå papperslappar och strö över den tjocka mattan i Elsalies rum"-leken (omåttligt populär aktivitet), fri tillgång till vattenslabb, etc.

 

Lagom till hämtning av storasyster passar hon dock, i ett obevakat ögonblick, på att ta en lur och proceduren ifrån morgonen återupprepas. Här inser jag dessutom att jag är på väg in i ytterligare en hemmadag...Mycket svarta tankar...

 

Nu sov hon, tack och lov, bra i natt och febern har vi inte sett till sedan i söndags, så jag hoppas att jag kan återvända till jobbet imorgon för att vila upp mig. 

För ni vet väl, efter sjukdomsdagen så kommer "den extra tillfrisknadsdagen" och den är inte att leka med den heller.  Penny var superpigg och rastlös medan jag var en spillra till människa. Min kost har idag enbart bestått av kaffe och mjölkchoklad, jag hasar fram i fett hår räknar minuter till läggtiden.  Nämnde jag att jag dessutom har mens samt att Michael meddelade att hans hemresa blir uppskjuten. Ja, just det nu börjar min hals också ge sig till känna. 

 

Ni förstår ju att jag inte hade så fantastiskt tålamod när vi skulle till affären och Penny blev en kissekatt som endast gick på fyra ben och vill tilltalas med jamanden...