sjömanshustrun.blogg.se

I tisdags kom äntligen dagen jag väntat på en hel vecka. Helgen har sniglat sig fram, men så äntligen...soptunnetömningsdag!!

 

Varje månad Michael är borta är det likadant. Han har ju en egen liten to-do-list som han fifflar med. mycket bra saker, men också en del tveksamma (hej krabbfiske). Sista punkten verkar vara "slänga skräp".

 

Nu vet jag faktiskt inte varför vi ens har så ofantligt mycket skräp. Är det renoveringen? Alla blöjbyten eller älskar vi att köpa saker i dubbla förpackningar? Vi har ju liksom ändå den största soptunnan som finns att välja, den som går under namnet "flerfamiljshusalternativ".

 

När jag är själv ekar den tomt och jag funderar ofta på om vi kan byta ner oss, men så kommer Michael hem och genast får vi köra tramp-tricket. Vi måste alltså veckan innan tömning börja klättra upp i tunnan och trampa ihop innehållet för att få slänga dagens blöjpåse. Så otroligt ovärdigt. Notera, detta bör EJ utföras i sandaler eller ens tygskor!

 

Så varje gång Michael ska ut på havet sker samma sak. Plikttrogen som han är fullföljer han sin lista och kommer till "slänga skräp". Och då slänger han verkligen skräp. Han slänger så mycket skräp att jag undrar om han lånar hos grannen, för jag får inte ihop mängden. Så tunnan är fylld, trampad och fylld igen till bredden, gärna med en tegelsten på locket eftersom den riskerar att sprängas av allt innehåll. När Michael åker är det alltid en vecka kvar till tömning.

 

Så där står jag med mina blöjpåsar och har ingenstans att slänga det. I en vecka får jag då lagra skräpet i uterummet, där man då inte kan vistas pga stanken. Tack, verkligen tack för att du slänger skräp älskling, men detta måste få ett slut!

 

Så i tisdags kom befrielsen när jag äntligen fick slänga mina sopor. En veckas påsar och de ekar ändå i den stora, stora tunnan.

 

Så hädanefter ska jag införskaffa tippex och manipulera hans listor för nu är jag trött på sop-gate.